Skogen

Tankar från ett hygge

Hyggesbild

Under augusti har jag planterat andra halvan av ett hygge som avverkades under vårvintern 2018 och markbereddes samma höst. För att göra arbetet mer överkomligt rent tidsmässigt planterade jag halva hygget i våras och nu är det alltså färdigt. Med bra markberedning, god plantvård och bra planteringspunkter bör resultatet dessutom bli riktigt bra (peppar, peppar…).

Det är lite speciellt att plantera. Jobbet skulle kunna beskrivas som monotont, ganska slitsamt och själsdödande. Själv tycker jag det är precis tvärtom! Planteringen lägger grunden för den skog som ska växa på platsen långt efter att jag är borta och sannolikt också efter att mina barn är borta. Det är alltså generationen som mina eventuella barnbarn kommer att tillhöra som en dag kan avverka den skog jag nu har planterat. Det känns både stort och lite högtidligt. Även om jag förstås inte har någon vetskap om hur en framtida generation vill använda skogen så vill jag att den ska vara lika bra och helst bättre än den skog jag lät avverka. Med lika bra avser jag främst virkesförråd, virkeskvalitet och naturvärde.

I våras förgylldes mina planteringsdagar av en sjungande videsparv, en trummande tretåig hackspett och en överflygande och kacklande smålom. Jag strävar förstås efter att sköta min skog så att dessa tre arter ska ha förutsättningar att finnas kvar (även om smålommen inte är särskilt påverkad av skogens skötsel). Nu i augusti har det varit tystare i skogen och med blicken mestadels riktad mot marken missas det mesta i fågelväg. Tornfalk, sparvhök, dubbeltrast och en överflygande häger noterades ändå.

Varje tall som skickas ned genom planteringsröret får sin egen särskilda omvårdnad; en hög planteringspunkt och helst i mineraljord som ligger ovanpå ett humuslager. Dessutom sätter jag plantan så djupt att en del av barren begravs i jorden. Det förbättrar vattenbalansen tills plantan riktigt rotat sig. På så sätt ges plantorna sammantaget utmärkta förutsättningar till en säker etablering med hög överlevnad och snabb tillväxt. Det där med snabb tillväxt är särskilt viktigt för tallplantor som annars löper stor risk att dö av diverse angrepp från svampar och insekter så länge de är små. När de blivit några meter höga och lämnat de värsta barnsjukdomarna bakom sig väntar så gatloppet förbi älgarnas bete – det är inte lätt att vara tall.

Nästa sommar vet jag att jag kommer att besöka hygget för att förhoppningsvis få bekräftelse på att tallplantorna överlevt och skjutit långa toppskott. Om det blir så vet jag att jag kommer att gå där och mysa över det lyckade resultatet, trots att varken jag eller knappt mina barn kommer att hinna få någon direkt ekonomisk nytta av den skog som växer upp. Det är själva odlarglädjen som slår igenom och skänker tillfredsställelse.

Hela det svenska skogslandskapet karakteriseras av variation. Även om jag bara satte tallplantor på mitt hygge så kommer naturlig föryngring av gran, vårtbjörk, glasbjörk, asp, sälg och rönn att ge förutsättningar för en varierad skog. Det är främst vid röjningen som den framtida skogen danas, inte vid planteringen. Ibland ser man hårdragna beskrivningar av skogen som enskiktad och dominerad av monokulturer. En ledarskribent i Dalarna talade en gång om den skötta skogen som ”öde industrihallar som ekade tomt”. Det var förstås en skarp formulering värdig en proffstyckare, och var och en må grunda sig en egen uppfattning om skogen. Men om man vill hålla sig till fakta så rekommenderar jag starkt SLU:s Skogsdata 2019 som i år dessutom har skogens struktur som tema.

Skogsdata utgör till stora delar Sveriges officiella statistik och utkommer varje år med aktuella uppgifter om de svenska skogarna från SLU Riksskogstaxeringen. Skogsdata är motsatsen till fake news. Att stämma av sin egen uppfattning mot uppgifterna i Skogsdata kan därför vara värdefullt för den som vill delta i offentlig diskussion om skogens tillstånd utan att riskera sin trovärdighet. Planteringsarbetet ger gott om tid för tankar – lite monotont är det trots allt. Men resultatet av arbetet ger åtminstone mig stor tillfredsställelse och naturupplevelser får man på köpet. Kan det bli bättre?

Diskussion

10 responses to ‘Tankar från ett hygge

  1. Riksdagens ”miljöutskott” har beslutat om kraftiga begränsningar på uttaget från skogen under 2021-2025. Både underlaget till beslutet och själva beslutet är kraftigt politiskt påverkat av EU. Sverige är alldeles för eftergivet att rätta sig efter EU i skogspolitiken. Beslutet har inte föregåtts av en konsekvensanalys och verkar ligga under radarn för de flesta så statsmakterna beslutar utan ett ordentligt beslutsunderlag eller samråd och förankring utöver på den politiska nivån. Själv betecknar jag statsmakternas låga uttagstak som idiotiskt. Hittills tillämpade metoder inklusive marknadskrafterna har givit tillräcklig förrådsuppbyggnad utan tak. Det är sannolikt att det blir försämrade relationer mellan markägare och myndigheter och bidrar till en ytterligare polarisering.
    Det förefaller mig sannolikt att det inom några år behövs åtgärder för att begränsa uttaget ur den svenska skogen vilket största delen av skogsnäringen kommer att tycka är väldigt klimatosmart och inte kommer att kunna övertygas om det vettiga i beslutet. Jag ser stora svårigheter tekniskt att begränsa uttaget ur skogen. Arealen är kanske skattbar men mängden är svårare att skatta förrän efteråt och det är svårt att välja vilka. Skall man förbjuda uttag av vindfälld skog eller insektsangripen? Skall man göra naturreservat måste processen gå mycket snabbare. Hur skall viljan att höja skogstillväxten stimuleras när skogsägarna kan förutse att frukterna inte kommer att skördas av det egna ”företaget”. Hur skall världen betala för den ökade inlagringen i växande skog, det är ju världen som vinner på det. Ja det är hur skogsstyrelsen skall reagera på detta jag tycker Herman skall tänka på vid tiden på de snart ovanligare hyggena.

    Gilla

  2. Herman!! Medan du planterar kan du grubbla över genetiken för att koppla av från fåglarna och andra miljöfrågor en stund. De allra flesta tallplanteringar görs med plantagefrö där föräldrarna såg bra ut i skogen men inte testats genetiskt. Förmodligen är produktionen från plantorna 10-15% (eller något mer om man ser det som en bonitets-höjning) förbättrad jämfört med lokalt beståndsfrö (enligt skogforsks verktyg ”plantval” https://www.skogforsk.se/produkter-och-evenemang/verktyg/plantval-tall/ ). Du kan tänka på och laborera med olika alternativ för den förestående uppvärmningen, men lyckligtvis tror jag tall är ganska resilient mot att det blir varmare. Merproduktionen beror på många orsaker, inte bara att föräldrarna valdes för de såg bra ut i skogen. T ex är det mer tillväxtnedsättande inavel i beståndfrö, då föräldrarna är släkt. Men en varie-rande del av den resulterande skogen kommer från icke planterade plantor vilket drar ned merproduktionen lite. Även i plantagefröet är en del av föräldrabidragen från fäder utanför plantagen, men det är taget hänsyn till det. Skogen blir alltså (genetiskt ur virkesproduktionssynpunkt inklusive kvalitet) bättre än det slutavverkade beståndet. Odlingen blir också något säkrare eftersom föräldrarna valts ut över ett stort område, inte bara tagits från en enstaka lokal. Om man nu skulle vilja använda din skog för kol-lagring istället för råvara så ökar alltså kollagringskapaciteten med 15% och detta gäller även efter beståndet blivit avverkningsmoget. Nästa generation brukare kommer nog att använda fröplantagefrö där ”vinsten” är 25% istället för 15% om skogsbruket fortsätter att stödja förädling, så du är bara ett mellanled i en allt växtligare skog. Ja nu har jag givit dig lite mer att grubbla över när du planterar nästa gång. Du kommer säkert på en massa ytterligare eller diskutabla punkter.
    Med hopp om god framgång i dina strävanden från Dag

    Gilla

  3. Struntprat. Den rödlistade tretåiga spetten kommer inte att finnas kvar i din plantageodling. Du vet mycket väl att denna art kräver speciella habitat för att överleva, den kräver STORA arealer av gammal granskog som får självdö och där GRANTICKAN förötar granens innanmäte som underlättar den tretåiga hackspetten att hacka ut sitt bohål.

    Du vet också mycket väl att den rödlistade Spillkråkan inte heller kommer att överleva i din plantageodling, eftersom den kräver äldre grova tallar för att kunna mejsla ut sitt stora bohål. Där också talltickan kan finnas – den kommer inte heller att finnas i din plantageodling.

    Du vet också mycket väl att någon stor tjäderlek med 25 revirhävdande tuppar, heller aldrig kommer att uppstå i din plantageodling….

    Du vet mycket väl också att din plantageodling skapar ett utarmat skogslandskap som bara gynnar generalister.

    Gilla

    • Även det som anges som orsak till alltihop, ekonomi, kommer inte heller fungera.
      Plantager ger dåligt virke som ingen vill ha.
      Alla vill ha den starka kvistfria furan.
      Den växte i naturskogen som de nu snabbavverkar.
      Alltihop handlar bara om att ljuga ihop en historia för att ge fri lejd för skövlarna, så de så fort som möjligt får renraka all värdefull skog.
      Målet med argumentationen är att få allmänheten att tro att det finns en framtid i det.
      Det handlar om ett gigantiskt lurendrejeri.
      Om vi inte får stopp på det så är framtiden för norra Sverige och planetens klimat i riskzonen.
      Någon måste få stopp på det.
      SNF och de som har möjlighet att göra något bryr sig inte.
      Skogarna ligger för långt bort från medelmedlemmen i SNF,
      en storstadsbo störd av hundbajs och krånglande återvinningsstationer.

      Gilla

  4. Ja, skriver man nåt annat än hurra så blir man raderad.
    Så fungerar våra myndighetschefer.
    Tystnad råder i rikets norra hörn…

    Gilla

  5. Det var ju glädjande att höra att du har två så krävande fågelarter i din skog som videsparv och tretåig hackspett. Det skulle vara än mer intressant att veta hur du gör för att få dom att vara kvar, d v s vilken hänsyn du tar, men det kommer kanske i en framtida betraktelse.

    Håller med om att skogsdata är en bra kunskapskälla. I den framkommer också att nästan hälften av skogen i Götaland är just enskiktad så omnämnd ledarskribent kanske inte var så fel ute. Dessutom går siffrorna åt fel håll kring skiktningen och andelen enskiktad skog ökar, vilket vi vet är förödande för fågelfaunan, bl.a. för predationskänsliga ofta konkurrenssvaga arter. När det gäller andelen flerskiktad skog, ca 55% i Götaland är huvuddelen av denna (85% tvåskiktad, medan 15% har minst tre skikt). Det är i den senare skogen den som har minst tre skikt där vi vet att fåglarna klarar sig bäst. Summa kardemumma innebär detta att under 10% av skogen i Götaland har den lämpliga skiktningen som många fågelarter kräver. Bättre än så borde vi väl kunna prestera?

    Gilla

    • En liten detalj om skiktning.
      Att en skog är enskiktad innebär att det bara finns ett, dominerande trädskikt, dvs träden i huvudbeståndet är ungefär lika höga, men det innebär inte att det är allt som finns där. En enskiktad skog kan mycket väl ha en hel del underväxt, dvs det finns plantor och enstaka småträd av samma eller annat trädslag ojämnt spritt i beståndet, men det beskrivs inte som ett eget trädskikt eftersom plantorna och småträden oftast är för få och för ojämnt fördelade för att kunna betraktas som något som i framtiden kan bli ett nytt huvudbestånd. Men de har definitivt ett värde för skogens småfåglar.

      Gillad av 1 person

      • Plantager är alltid dödsdömda, av många skäl.
        De småplantor naturskog som finns kvar i marken är det enda som på sikt kommer klara sig.
        När Sveaskog kalhugger naturskog i norra Sverige, så finns det oftast kvar småplantor.
        Skövla naturskog är förbjudet enligt FSC.
        Det Sveaskog o co hugger är ännu huvudsakligen naturskog.
        Men det har ingen betydelse för Sveaskog och de andra skövlarna i norra Sverige.
        FSC Sverige är genomsyrat av korruption och har inte en enda gång haft några invändningar mot skövling av naturskog, när den utförs i Sverige.

        Gilla

      • Skiktning är viktig i alla höjdled för fåglar visar undersökningar, inte bara i marknivå, vilket är fallet i din beskrivning. Givetvis är det oerhört viktigt att minska eller helt sluta med underröjningen, som är fullständigt förödande, så det vore ju positivt om du på SLU drev det tillsammans med oss. Sen kan man ju undra hur mycket ”nyttig” underväxt det blir i de täta granmonokulturer som finns idag.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s