Skogen

Torra somrar brinner skogen

4-23-intrc3a3c692c3a2c2a5ngsvc3a3c692c3a2c2a4rdering_mikael-ekstrand.jpg

Torra somrar brinner skogen

Årets rekordvarma och rekordtorra sommar har präglats av skogsbränder. Totalt har uppskattningsvis 25 000 hektar skogsmark brunnit. Enbart de tre största bränderna har tillsammans omfattat mer än 15 000 hektar. Tack vare insatser, stöd och hårt arbete från räddningstjänst, markägare, frivilliga, myndigheter, utländska brandmän m.fl. har bränderna kunnat begränsas till 25 000 hektar. I alla fall så här långt. Sommaren är inte slut och det finns all anledning att fortsätta iaktta stor försiktighet i de marker som på många håll fortfarande är torra.

För de skogsägare som drabbats har bränderna varit fasansfulla och 25 000 hektar är i det perspektivet oerhört mycket. Samtidigt utgör den brända arealen inte mer än en promille av Sveriges skogsmark. Forskarna på SLU visade för många år sedan att i det av människan opåverkade skogslandskapet brann i genomsnitt en procent av skogsmarken varje år. Alltså 10 gånger så mycket som i år. I genomsnitt! Torra somrar är det alltså högst naturligt att skogen brinner. På den tid då människan saknade resurser (eller intresse) att släcka skogsbränder kunde arealerna bli mycket stora. Årets sommar påminner därför om vilken oerhörd påverkan skogsbränder har haft på de boreala skogar som täcker en stor del av vårt land. Inte undra på att spillkråkor är svarta!

När det var som intensivast i slutet av juli var det en del som ville skylla bränderna på hur skogsskötseln har format dagens skogar, och menade att det var skogsbrukets fel att det brann i skogen. Dessa anklagelser var inte bara ett obehagligt populistiskt inslag med dunkla syften i en skogsdebatt som redan innan var polariserad. De var dessutom direkt okunniga. Därför var det välgörande när brandforskare och skogshistoriker på SLU sakligt förklarade hur det förhåller sig med skogsbränder i Sverige.

Förutom de klimatiska förutsättningarna – riktiga torrsomrar har trots allt hittills varit ganska ovanliga i vårt land – så har Sverige i ett avseende mycket bättre förutsättningar än Ryssland, Kanada och USA som varje år drabbas av gigantiska skogsbränder. Genom det omfattande skogsbilvägnätet kan räddningstjänsten i Sverige snabbt nå fram till en brand. Vägarna fungerar dessutom som brandgator.

Allt vi gör i skogen kan vi som bekant göra bättre. Det gäller naturligtvis brandbekämpning också. Därför är det angeläget att utvärdera och dra erfarenheter av årets brandbekämpning. I det sammanhanget finns det tre aspekter som jag vill bidra med varav två är närmast självklara. Den första är att tidig upptäckt av en skogsbrand är avgörande för hur lätt eller svår den blir att släcka. Även en storbrand som måste bekämpas med italienska vattenbombplan hade kunnat släckas med några hinkar vatten om den upptäckts nog tidigt… Med den vetskapen och årets sommar i färskt minne går betydelsen av brandbevakningsflyget inte att överskatta.

Den andra aspekten är betydelsen av rejäla insatser i ett tidigt skede. Alla som kört fast med bilen vet vad jag menar. Det är lätt hänt att den första insatsen blir att sparka lite förstrött bakom det hjul som spinner med tanken att ”det borde väl ändå gå det här”. Sen slutar det med att man lyft bilen med domkraften och pallat under alla fyra hjulen innan man kommer loss. Det är likadant med skogsbränder: En helikopter med vattentunna kan snabbt och effektivt döda en liten brand. Kostnaden kan uppfattas som hög men är i förhållande till kostnaden för en potentiell storbrand försumbar. I efterhand är det lätt att ångra att inte helikoptern tillkallades omedelbart.

Den tredje aspekten handlar om värdet av kunskap och erfarenhet från naturvårdsbränningar. Även om det efter denna sommar kan verka okänsligt att tala om naturvårdsnyttan av bränder så är det ett faktum att ett stort antal arter av främst insekter är anpassade till eller direkt beroende av skogsbränder. Det hindrar förstås inte att vi ska göra allt vi kan för att släcka okontrollerade skogsbränder som hotar människoliv, bebyggelse eller stora ekonomiska värden. Men då måste vi istället se till att skogen kan brinna kontrollerat genom naturvårdsbränningar. Det kan låta farligt att tända på i skogen men idag finns stor kunskap och erfarenhet av kontrollerade bränder hos enskilda personer inom skogsbolag, Skogsstyrelsen, specialiserade bränningsentreprenörer och en del kommuners räddningstjänster. Det här är kunskaper som behöver utvecklas och spridas. Redan Joel Wretlind som under första halvan av 1900-talet utvecklade hyggesbränningen i trakterna av Malå i Lappland tryckte i sin skrift ”Nordsvensk hyggesbränning” från 1948 på att kunskap om hur skogsbrand beter sig och kan bekämpas är det bästa sättet att stärka brandberedskapen. Även om vi idag har tillgång till både helikoptrar och flygplan är Wretlinds slutsats fortfarande i högsta grad aktuell.

Diskussion

5 responses to ‘Torra somrar brinner skogen

  1. Gunnar: Beroende på specifika omständigheter kan skogsbilvägar fungera som brandgator eller som brandförsvarslinjer eller möjliggöra transporter för brandbekämpning. Men ibland är branden så våldsam så den kan hoppa över skogsbilvägar.
    Civilsationen har via brandkåren ändrat naturskogen genom att reducera skogsbränder med en faktor nära hundra. En påverkan som kanske gör kulturskogen mer olik naturskogen än kalhyggesbruket. Skogsbruket söker motverka denna ändring mot förut med naturvårdsbränning av arealer som är jämförliga med vildbränderna, men det svenska samhället vet inte hur stora arealer som naturvårdsbränns vilket jag tycker är otillfredställande att Sverige inte för nationell statistik över. Officiellt skyddad skog bränns mindre än vad som skulle behövas för att göra den lik den ”naturskog” Sverige vill bevara. Men detta bör vi nog acceptera. Världen och skogen ändras! Ökas arealen reservat ökar också behoven av att naturvårdsbränna dem.
    Kommenterar nu delvis för att Hermans blogg och kommenterarerna den ger upphov till minskar, vilket jag vill motverka eftersom jag gillar initiativet.
    Den sista kommentaren på naturskyddsföreningens skogsblogg https://skogsbloggen.wordpress.com/2017/12/22/om-skogsdebatten/ gjordes i december 2017 och den sista artikeln för ett halvår sedan så där har debatten tystnat.
    De sista fem månaderna har det gjorts sammanlagt fem kommentarer. Oktober 16 – september 17 skrev Herman 12 artiklar men oktober 17- september 18 bara 4. Tråkigt att se ett bra initiativ rinna ut i sanden och synd att se skogsdebatten trappas ned.

    Gilla

    • Bränder är som du antagligen vet naturliga i vissa skogar, inte alla.

      Skogsbloggen är nerlagd på grund av alla anonyma troll
      som avsiktligt saboterar en öppen debatt om europas sämsta skogsbruk, det storsvenska.
      Ett effektivt sätt att slippa ändra något är att stoppa själva samtalet.
      Vem skulle inte göra det om möjlighet gavs?
      Då kunde alla göra vad som helst utan riskera någon påföljd.

      Gilla

  2. En dåres försvarstal.
    Herman är den person som själv skapat mest kalhyggen/plantager i Europa.
    Så hade nån väntat sig att han skulle erkänna sin skuld till situationen?
    För det första så är 2018 ingen rekordvarm sommar, inte rekordtorr heller.
    Bara läsa innantill på SMHIs hemsida.
    Men givetvis skyller kalhuggarmaffian alltid på någon annan.
    Det skulle jag också gjort om jag hade Hermans jobb som rikskalhuggare.
    Brinner gör det i plantager huvudsakligen.
    Runt de kruttorra kalhyggena startar det, som i Västmanland för några år sedan.
    Kalhygget är en svensk riksstolthet och får icke kritiseras i media.
    Så svensken tror på lögnerna.
    Går ju bra när Sveaskogs storskövlare blivit tilldelad jobbet som generaldirektör för skogsstyrelsen av någon överförfriskad 08a utan koll på vad som händer utanför Stockholms tullar.

    Gilla

  3. Bra att veta:-)
    Men jag har ändå en undran…är inte skogsvägarna alltför smala för att fungera som brandgator?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s