Skogen

Skogsdebatten har kört fast i skyttegravskrig

003ss188

Svensk skog debatteras flitigt just nu. Men hur konstruktiv är debatten?

Under alla år jag arbetat med frågor som rör skogen har debattvågorna sköljt fram stötvis. Ibland höga. Ibland som ett skvalp i strandkanten. Ofta har åsikterna som brutits i det skummande vattnet bidragit till en nödvändig utveckling. Just nu står frågor om hur skogen ska brukas och vilken miljöhänsyn som ska tas inom ramen för äganderätt och sektorsansvar högt på agendan. Det är bra med en frisk och bred debatt om svensk skog. Ja, det är till och med nödvändigt för att pröva argument, nya idéer och på sikt få till stånd förbättringar.

Tyvärr bidrar en stor del av den debatt som nu förs inte alls till detta. Och det tycks bara bli värre. Polariseringen tilltar där skyttegravarna nu är så djupa att de båda sidorna knappt ser varandra längre. Det är lika olyckligt när företrädare för miljörörelsen likställer avverkning med skövling och kallar ny uppväxande skog för trädåkrar, som när företrädare för skogsnäringen tycker att Skogsstyrelsen konfiskerar mark när myndigheten följer de lagar och regler som riksdagen beslutat om.

Att tonläget är högre än vanligt understryks av att nu även politiken tenderar att ta plats i skyttegravarna. Ett exempel är när tidigare landsbygdsministern Eskil Erlandsson nyligen i en artikel i Dagens Industri säger att Skogsstyrelsens myndighetsutövning ”präglas av ett allt för ensidigt miljöaktivistiskt perspektiv”. Skogen måste få ta plats även i den politiska debatten, det förtjänar den. Men svepande generaliseringar av denna typ har rimligen inget annat syfte än att plocka poäng hos de redan frälsta. Jag känner för övrigt inte igen mig i beskrivningen om ensidigt miljöaktivistiskt perspektiv. Bedömningarna våra skogskonsulenter gör i skogen varje dag utgår och ska utgå från den lagstiftning och den skogspolitik vi har att förhålla oss till.

Riksdagen har beslutat hur det ska gå till när skog ska skyddas i Sverige, hur markägare ska ersättas och hur mycket pengar som ska sättas av till det. Beslutar riksdagen – som när höstbudgeten klubbades – att vi ska genomföra en landsomfattande nyckelbiotopsinventering, ja, då gör vi det. Säger lagstiftningen att en markägare ska få 125 procent av skogens marknadsvärde vid formellt skydd, ja då får markägaren det. Beslutar riksdagen att ge oss en påse pengar till ersättningen, använder vi dem så långt de räcker.

Det som behöver redas ut tar vi tag i tillsammans med andra berörda myndigheter. Blir lagstiftningen otydlig eller motstridig så gör vi lagstiftaren uppmärksam på det. Ett exempel är Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets gemensamma skrivelse om behovet av att utreda artskyddsförordningen för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker. Så agerar en myndighet som respekterar och följer riksdagens beslut.

Sverige och svensk skogsnäring står inför en rad utmaningar. Vi behöver ställa om till ett biobaserat samhälle genom ökad skogsproduktion med levande skogar. Hur ska vi då kunna öka virkesuttaget ur svensk skog samtidigt som miljöhänsynen förbättras? Vi vill ju få fler rapporter från forskare liknande den om att det går bra för skogens fåglar.

Då behöver vi hjälpas åt och vara konstruktiva, lägga förslag och idéer som för utvecklingen framåt. Det gäller såväl miljörörelse som skogsnäring och politik. Det är bättre att intressenterna möts med respekt för varandras roller och baserat på fakta diskuterar skogens framtid och då gärna inom ramen för den fortsatta skogsprogramsprocessen.

Om skyttegravarna istället grävs djupare är det till slut ingen som längre hör vad den andre säger i krigslarmet. Det ökar inte förtroendet för svensk skogssektor, varken i Sverige, Europa eller övriga världen.

Diskussion

20 responses to ‘Skogsdebatten har kört fast i skyttegravskrig

  1. Skogsstyrelsen har en roll i att debatten blir polariserad som Skogsstyrelsen inte verkar vilja erkänna. Jag följer lavskrikan som exempel http://downto.dagli.se/?p=276 Det är ett litet ärende men det verkar fortsätta några år till med juridiska turer och ger upphov till många debattartiklar under lång tid och används som ett exempel av skogsbrukare. Är det verkligen värt att hålla skyttegravskriget och osäkerheten om vad reglerna egentligen innebär levande genom oändligt processande?
    Stämmer verkligen ”företrädare för skogsnäringen tycker att Skogsstyrelsen konfiskerar mark när myndigheten följer de lagar och regler som riksdagen beslutat om” när Skogsstyrelsen inte tycks veta vad reglerna egentligen innebär (t ex i ersättningsfrågan) och Skogsstyrelsens tolkning uppenbarligen innehåller mycket subjektivitet och osäkerheter. Skogsstyrelsen har ju också ändrat sin egen tolkning under resans gång vilket förtjänar erkännande men ändå understryker reglernas utrymme för olika tolkningar.

    Förutom de gamla ärendena verkar Skogsstyrelsen nystarta med några senare ifrågasatta avverkningsanmälningar där enligt uppgift i pressen artdatabankens uppfattning efterfrågats. Efter att processat några år borde skogsstyrelsen själv läst in kompetens på detta. Artdatabanken har också nyligen på Skogsstyrelsen begäran producerat ett faktablad för vägledning om lavskrikans behov, kan det inte räcka att Skogsstyrelsen läser detta utan måste artdatabanken kallas in vid upprepade tillfällen i enstaka fall?

    Gilla

  2. Om artskyddsförordningen tillämpades fullt ut skulle ingen kunna bygga någonting någonstans i Sverige, och än mindre bedriva skogsbruk. Man har tur eller otur beroende av vilka handläggare som är i farten.

    Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har sedan länge begärt en översyn av artskyddsförordningen, för att säkerställa rättssäkerheten. Regeringen har svarat med att inte svara. Under tiden blir människor av med sitt pensionssparande, som de investerat i återplantering och skogsskötsel.

    Nyckelbiotoperna fördubblas upp mot en miljon hektar, även om det inte alltid innebär avverkningsförbud så råder samrådsplikt och effekten är ofta begränsningar av skogsbruket. I den takt som pengar skjuts till skulle det ta ca 50 år innan alla fått ersättning, vilket milt uttryckt är en något lång väntetid.

    Samtidigt är den stora trenden att den biologiska mångfalden stärks, tydligast bland fåglar. Så något har skogsägarna lyckats med i sina skötselmetoder sedan 90-talets början, efter att staten totalt misslyckats på miljöområdet med sin detaljreglering.

    Varför inte en utredning om hur staten tvångsavverkade gammal skog, sprutade bort lövträd och skapade kilometerlånga kalhyggen? (Metoder som lämnat spår i det kollektiva minnet och som permanentats som fördomar mot dagens skogsbruk.)

    Risken är nu att det engagemang som finns för att stärka naturvärden stryps, eftersom den som lyckas balansera miljö och produktion straffas av staten med avverkningsförbud och restriktioner.

    Och i en omställning mot fossilfritt väljer regeringen att skatta bort transporter av förnybar råvara genom en kilometerskatt. Nej, det finns inga behov av trängselavgifter på landsbygden. Är tanken att restprodukter som flis och spån ska gå till deponi i stället för att omvandlas och ersätta fossila material? Men transportbidraget till Norrland? Jo, det gäller alltså Norrland.

    330 000 privata markägare som driver skogsbruk (en tredjedel kvinnor) bidrar till företagande, jobb och lokal konsumtion. Man kan tycka att regeringen borde se denna kategori som en nyckel till en levande landsbygd, och inte som ett problem. Låt oss säga så här, det är inte kulturbidrag och fjärrutbildning som är lösningen här, eller differentierade arbetsgivaravgifter.

    Man behöver inte uppfinna en ny landsbygdspolitik, det räcker med att se på de verksamheter som har framtiden för sig och skapa goda och långsiktiga villkor för dem – så löser landsbygdens folk resten själva.

    Gilla

  3. OSERIÖS KOMMUNIKATION FRÅN NATURVÅRDSVERKET?

    Naturvårdsverket presenterar i eget press meddelande resultatet av en enkät bland skogsägare. I pressmeddelandet används den minst sagt missvisande rubriken ”De flesta markägare är positiva till formellt skydd på egen mark”.

    När man läser igenom texten kanske man i viss mån kan förstå att de som svarat inte är ett tvärsnitt av de svenska skogsägarna men man måste klicka sig vidare på Naturvårdsverkets sajt på länken ”Läs mer om bakgrund och undersökningen” för att det tydligt ska framgå att de som svarat på enkäten endast är skogsägare som under perioden 2014-2016 upprättat avtal med Naturvårdsverket (eller Skogsstyrelsen) och fått ersättning för avsättning till naturreservat, biotopskyddsområden eller naturrvårdsavtal. Enkäten undersöker egentligen hur dessa skogsägare upplever kontakten med myndigheterna samt processen fram till färdigt avtal samt deras inställning till formell naturvård. Inte hur Sveriges samtliga skogsägare förhåller sig till att sätta av mark för naturvårdsändamål.

    Att då använda detta resultat i en presstext med en rubrik som får folk att tro att resultatet avser alla Sveriges skogsägare är gravt oseriöst! En bättre rubrik hade varit ”Omkring hälften av markägarna (som fått ersättning) uppger att de är helt eller delvis positiva till att det inrättats ett naturreservat på deras mark (klippt ur rapportens sammanfattning).

    Ytterligare en brist i undersökningen är det stora bortfallet. Endast 60% av totalt 1616 tillfrågade har svarat. Undersökningen har skickats ut med post och svarskuvert. Enligt allt jag fått lära mig om enkäter och representativitet genom åren så ger den här typen av enkät ett systematiskt bortfall p g a att personer med ett högre engagemang kring frågan är mer benägen att svara. Risken blir m a o mycket stor att resultatet blir behäftat med stora, systematiska fel.
    Där här är dock inget unikt för den här undersökningen utan gäller idag de flesta enkäter och studier som görs utan att man kompletterar med egen kontakt med slumpvis utvalda i målgruppen.

    Det viktigaste felet är ändå rubriksättningen. Få redaktioner i landet har varken tiden eller kanske inte kunskapen för att värdera det här pressmeddelandet. Och eftersom det kommer från en myndighet så är det säkert inte det första som redaktionen dyker ner i för att granska. Så sannolikheten är mycket stor att det här budskapet om att ”De flesta markägare är positiva till formellt skydd på egen mark” kommer att kablas ut utan att det nödvändigtvis inte är sant.

    Det här är tyvärr inte första gången svenska myndigheter är vårdslösa med rubriksättning i sin presskommunikation. Senast var det Trafikverket (Trafikverket sprider fake news om koldioxidutsläpp) där ansvarig tjänsteman skyllde på att rubriksättningen syftade till ”att skapa intresse för frågan”.

    Här kan ni läsa Naturvårdsverkets pressmeddelande.

    Gilla

  4. Det finns ingen som driver ett hållbart skogsbruk, ingen tung aktör.
    Och i Sverige styrs allt uppifrån.
    Det finns enskilda med vettet i behåll i svenskt skogsbruk.
    Men de hörs knappt och saknar rättigheter.
    De som hörs är två idiotiska men starka företeelser.
    Dels det storskaliga skövlarna med Sveaskog i ledningen.
    Dels den meningslösa miljörörelsen med SNF, Skyddaskogen i spetsen.
    Att antingen göra om allt till redan på förväg dödsdömda plantager eller konfiskera privatmark, i sammanhanget knappt synliga arealer, med ”hugga i förväg” som resultat och ändlösa rättsprocesser.
    Plantager är som jag hoppas alla vid det här laget förstått meningslösa, på grund av den usla virkeskvalitén i plantager och riskerna, skosekosystemet kan inte hanteras som jodbruksgröda.

    Så att alla utanför bara kliar sig i huvet och undrar vilka idioter som styr över det här har helt rätt.
    Det finns inget vett i svensk skogsdebatt, inte i svensk miljödebatt alls kanske.
    I skogsdebatten finns i alla fall inget vett.
    Så skövlingen fortsätter.

    Till viss del beror det på att det saknas politisk dynamik i skogslänen.
    De styrs av facket/socialdemokraterna.
    Det förekommer ingen politisk debatt i norra sverige eftersom S/LO styr allt.
    Har de gjort sedan krigets dagar.
    Alla med en annan åsikt har gett upp.
    S vinner val på walk over här i norr.
    Och S har skapat det statliga skogsbruket.
    Älskar det.
    Poserar gärna i media med sina ”hjältar” i den statliga skogsskövlingen.

    Gilla

  5. Myndigheten verkar ha svårt att komma ihåg att äganderätten är en mänsklig rättighet
    I Sverige är vi vana vid att diskutera mänskliga rättigheter som yttrandefriheten och religionsfriheten. Men mycket sällan talas det om äganderätten som en mänsklig rättighet och lika stark grundlagsfäst rättighet som den är.
    Hur kan man ta näringsverksamheten och tillgångarna i ett företag? Det är en grundlagsskyddad mänsklig rättighet att försörja sig genom att driva företag. Om vi enskilda privata skogsägare som äger skogen/marken ska dela med sig till allmänheten genom att t ex inte skörda den ekonomiska avkastning som äganderätten ger så måste myndigheter och allmänheten förstå att markägaren ska ha betalat motsvarande värdeminskningen på fastigheten
    Greenpeace och Naturskyddsföreningen med stora bidrag från staten ligger på för att få rätt att överklaga enskilda skogsägares avverkningar till domstol.
    En utredning som ligger på regeringens bord har gett dem klartecken. Samtidigt kan vi med förfäran läsa om enskilda privata skogsägare som tvingas in i kostsamma och utdragna juridiska processer mot myndigheter, just på grund av osäkra nyckelbiotoper,artskydd mm, för att hävda sina grundlagsfästa rättigheter och den ersättningsrätt som skall följa när det allmänna gör intrång i våra egendomar. Myndigheterna bryr sig inte av att grundlagens äganderätt åsidosätts.

    Gilla

    • Det är därför som skogsstyresens generaldirektör åtalas.
      Staten respekterar inte den enskildes rättigheter.
      Kronan stal tillräckligt redan på 1800-talet under avvittringen.
      Sverige som nation lever kvar i 1600-talet till stora delar.
      Alldeles särskilt vad gäller norrland.
      Hit upp har likhet inför lagen eller mänskliga rättigheter inte kommit än.

      Gilla

      • Var har du fått det ifrån, att GD skulle åtalas?
        Det är bara åklagare som kan åtala och då måste det först ha inletts en förundersökning, och varför skulle en åklagare göra det?

        Gilla

  6. Ägaruppgifter om fastigheter har tidigare lämnats ut som offentliga handlingar från Skatteverket till kreditupplysningsföretag.
    Kammarrätten konstaterar dock att det inte finns något krav på att uppgifterna ska ingå i det beslut som är offentligt.
    Skatteverket har därför besluta att sluta med att lämna ut uppgifterna.

    Samma sak måste självklart gälla Skogsstyrelsen att de slutar lämna ut avverkningsanmälningar till aktivister och aktivistföreningar.

    Vem vill ha ett gatans parlament som nu skogsstyrelsen sanktionerar.

    Gilla

    • NÄTTROLL. Människor som i skydd av anonymiteten skriver hatiska och kränkande kommentarer på nätet vars syfte är att reta upp andra kännetecknas av personlighetsdrag som ligger inom ”mörka triaden”. Nämligen att manipulera och lura andra, narcissism , egoism och självbesatthet, psykopati och sadism ( nöje i att andra lider)
      Både troll och sadister känner sadistisk glädje när andra lider hävdar forskare som just har forskat inom detta område.

      Sadister vill bara ha kul …. och internet är deras lekplats…

      Gilla

      • Vad har detta med sakfrågan?
        När de inte kan svara i sakfrågan
        Så se nu kommer personangrepp!
        Det är då aktivisterna njuter ..

        Stäng av dessa som bara vill framföra kränkningar & hat.

        Gilla

  7. Frågan är vilken av de två sidorna i skyttegravskriget som ljuger mest?
    Efter så många år av erfarenhet av ämnet så har jag svårt avgöra det.
    De stockholmsbaserade miljötompratarna stör mig mest, som Fridolin och hans anhang.
    Men det är den andra sidan som utför brottsligheten vi ser dagligen i norrländska skogar, i ledning för den makarba skövlingen går staten.
    Den nationalistiska socialistiska Domänverket, ”Sveaskog” numera.
    I dess följe skogsstyrelsen som tvingar skogsägare kalavverka sin egen mark, nu senast Kenneth Andersson i Dikanäs, tvingats betala vite på 94 000 redan, men likt Harald vågar han utmana tokstaten, vilkert andra inte vågar utan de kalavverkar snällt, skövlar sina marker för ”samhällets” räkning.
    Överst i galenskapen sitter Herman Sundqvist här och småpratar, som om det var vilken näring som helst.
    Vanligt folk bor inte i skogslänen och skiter fullständigt i alltihop.
    Hundbajs på trottoaren stör mer än att halva sverige yta förstörs.
    Så är läget.
    Staten är din fiende.
    Staten rekryterar människor som likt Herman kan tänka sig göra vad som helst för en bra lön och en samhällsposition.
    Alla har ett pris.
    Betalar du nog mycket kan du få en människa att göra vad som helst – slicka ditt köksgolv.

    Svensk korruption är ett intressant forskningsområde.
    Väl värt att stötta.
    Mer storskalig korruption än i de svenska i statliga koloniala näringarna finns nog inte i västvärlden.

    Gilla

    • Härligt att höra dig igen tomas, du lyckas alltid med dina träffsäkra repliker avslöja vad det verkligen handlar om. Sundqvist småpratande som aldrig vågar besvara våra frågor är ju en ynklighet från en GD i en statlig myndighet som skall vara transparant och öppen för dialog. För i alla andra samanhang kräver han ju dialoger. Finns han i verkligheten? eller är han ett spöke?

      Gilla

  8. Många miljö-NGO tycker det är effektivt med ”skyttegravar”. Det är nog sant. Jag tror inte skyttegravarna försvinner för att Herman anser det ”olyckligt när företrädare för miljörörelsen likställer avverkning med skövling och kallar ny uppväxande skog för trädåkrar.”

    Det är ett internationellt fenomen att miljö-NGO medvetet använder missvisande terminologi för att skogsbruk skall ge dåliga associationer, så jag har skrivit en bloggartikel om det på utrikiska. http://downto.dagli.se/?p=314&trashed=1&ids=2206

    Herman riktade ju i senaste skogseko en liknande vädjan ”en del företrädare för Naturskyddsföreningen och föreningen Skydda skogen blivit allt mer oförsonliga i sina beskrivningar av de kontroversiella frågorna.”. Jag förde vidare denna vädjan i en kom-mentar på en natursida att formuleringarna stred mot vad Herman önskade när ornitologerna, Naturskyddsföreningen och Skydda skogen protesterade mot en avverkning. Jag fick faktiskt ett svar från den ansvariga journalisten som nog visar hur NGO ser på de terminologiska problemen: ”Så länge skogsbruket inte är hållbart och eventuellt bryter mot artskyddsförordningen går det inte att vara ”försonlig” med skogsbolag och skogsnäring, inte om man ska stå upp för skogen och de naturvärden som ska skövlas.”

    Ett aktuellt exempel är Rönning, som nyss karaktäriserade de som tidigare gjort kommentarer på den här bloggen. Rönning tror jag är ordförande i en tjäderförening. Den verbala tekniken tycks ha lönat sig. Förkämparna för tjädern (Sverige i särklass vanligaste fågel mätt i biomassa) är vad jag förstår de som nyligen fått bäst gehör för att stoppa skogsbruk över ett omfattande område.

    Gilla

  9. Eftersom GD i Skogsstyrelsen Herman Sundqvist… INTE VILL FÖRSTÅ… varför skyttegravarna grävs allt djupare i skogsdebatten kommer heller inte skyttegravskriget att upphöra. Det gäller även LRFs Gunnar Lindéns agerande som Anders Petterssons agerande …lögnerna och åter lögnerna., som ni sprider om ArtDatabankens rödlista, om markskadornas omfattning och effekter på vattendragen, om skogens biologiska utarmning, om de lagar som styr skogsbruket..eller rättare sagt de som systematiskt åsidosätts och kalhyggenas utarmningseffekter, om era förnekelse av biobränsle från skogens naturvårdsträds användnings effekter, effekter på skogens ekosystem om skogsbrukets påverkan på allemansrättens innebörd, etc etc etc Så enkel är det…. När NI medvetet sprider era …lögner och åter sprider era lögner från skogsbruket så kommer vi att gräva ytterligare skyttegravar var så säker. Det kommer aldrig…aldrig att gå att föra meningsfulla debatter med en motpart som hela tiden förnekar problemen, som blåljuger och manipulerar vetenskapliga fakta. Som negligerar …ALLA ..de problem som dagens schabloniserade kalhyggesbruk orsakar skogsekosystemen.. Så enkelt är det….Punkt.

    Gilla

  10. 1. Det finns många väldigt många ”kanaler” att ventilera skogen i! Jag började i förra veckan på Facebook via Skogsstyrelsen och sedan via Herman Sundqvists blogg som leder hit och World Press. 2. Tyvärr har jag nu ”gått vilse” i detta informationsflöde för att vara säker på att mina skogstankar NEDAN når ut till Sveriges familjeskogsbrukare, Skogsstyrelsen, LRF, SÖDRA m fl. 3. I alla fall så försöker jag ge min bild av hur ”landet ligger” på familjeskogsbrukets sida idag. ORO & tveksamheter dominerar bland MÅNGA av oss inför det som rullas upp i olika former just nu med inventeringar, tjäderplatser mm. 4. I Hermans inlägg idag här ovan har jag inte ännu gått igenom för att få en bild av. 5. HÄRUNDER kommer nu mitt inlägg och som jag lägger in på Facebook.
    Hej Facebook-vänner. Hoppas på konstruktiva inlägg på min artikel nedan. Allt är föranlett av Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvists ledare i tidningen Skogseko i veckan som vill ha in synpunkter från familjeskogsbruket.

    Hej Herman på Skogsstyrelsen. * Synd att du/myndigheten inte uppfattar den stora oro som sprider sig över landet bland oss i gruppen av 330 000 familjeskogsbrukare. * Synd att du/myndigheten inte funderat på vad familjeskogsbruket redan har gjort & gör sedan nya lagen om skogsbruk med frihet under ansvar. * Synd att inte de styrande som tilldelar medel för långsiktiga skydd är med på banan. Att komma med några 100-tals miljoner förslår inte långt när skogsbruksarealer skall lösas in för att undanhållas produktion av skog men ändå producera andra nyttor som de redan gör. Huvuddelen löses idag ute på skogsgårdarna med certifieringarna och med egna satsningar/ avsättningar redan. Men som givetvis kan bli än mycket bättre. Möter många ute i buchen som inte vågar/orkar/kan agera och ropa: – vi har redan vänt ”skutan” och med alla de olika åtgärderna som nu sker på gårdsnivå och på bl a Södra-nivå. Södras inventeringar/uppföljningar visar väldigt goda resultat både externt och inte minst internt = där Södra har högre mål än de externa! Vi önskar en helt annan ”support” för allt det som görs redan, säjer MÅNGA till mig. Den mångfald som redan ”odlas” av många och på olika vis är garanten för skoglig & miljömässig mångfald. För egen del njuter jag av att utveckla mångfalden i skogen sedan decennier och inte minst de senaste siffrorna på Södras markskoningsgaranti som nästan är uppe i 100 % vid uppföljningarna. Visst, allt kan bli än bättre, men att samtidigt hålla skogslandet Sverige rullande med virke, jobb, energi, industrier, turism, exportinkomster mm bör läggas i vågskålen. Önskar ett positivare utvecklingsklimat 2018, där skogsgårdarnas mångfald blir utgångs-punkten för ett än bättre skogsbruk och med natur & miljöåtgärder samt kulturåtgärder för framtiden. / Mats på Höjden Helge, stolt mångfaldsskogsbrukare Smålandsstenar

    Gilla

  11. Jag håller helt med Anders Petterson här. Jag tycker också skyttegravskriget är olyckligt. Och jag ser också att politiken har ett stort ansvar här som man inte tagit. Men det är inte konstigt att markägare känner en stor frustration över att de får allt mindre rådighet att bruka sin mark, särskilt när det i stor utsträckning påverkar ens ekonomi. Då måste man få säga ifrån. Vi har de senaste åren gått allt längre från principen om frihet under ansvar, och brukandet hindras i fler fall. Artskyddsförordningen tillämpas hårdare på skogsbruk. Skogsområden som inte tidigare sågs som nyckelbiotop blir det idag. Skogsstyrelsens föreskrifter blir fler och vi slår allt oftare i taken av intrångsbegränsningen. Skogsstyrelsen meddelar allt oftare förelägganden om detaljerad hänsyn. Miljöbalken börjar tillämpas alltmer parallellt med Skogsvårdslagen. Ersättning till fjällnära skogsägare ifrågasätts. Dessa exempel rör sig inte om att lagstiftningen ändrats, utan oftast om att myndigheterna ändrat sin tillämpning och delvis sina föreskrifter. Så myndigheterna kan inte skjuta undan sitt ansvar. Däremot krävs det som det ser ut nu betydligt tydligare riktlinjer från politiken till myndigheterna. Och politikerna bör förstås också lyssna på myndigheterna när de lyfter ett problem.

    Gilla

  12. Du säger mycket klokt här Herman! Samtidigt kan du väl knappast vara förvånad över de tongångar som kommer från de fjällnära skogarnas ägare eller företrädare för dessa? Om människors ekonomi hotas av att slås i spillror av myndigheters lagtolkning är det konstigt att tonläget blir högt då? När det florerar förslag om att brukandeförbud som läggs på deras egendom ska ersättas med småpengar? När myndigheter gör tolkningar av ersättningsfrågan i dessa skogar vet både du och jag att ni är ute på ett gungfly. Det handlar om grundlag och egendomsskydd och vill man hitta kryphål i det utan att blir kritiserad så tror jag att man är väl optimistisk.
    Anders Pettersson
    Västerbottens Allmänningsförbund

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s