Skogen

Hyggesdebatten fast i 70-talet

Avverkning. Foto Michael EkstrandUnder det senaste halvåret har skogen debatterats flitigt i media. Det har ofta handlat om vilken skogsbruksmodell som är bäst i avvägningen mellan produktionsmål och miljömål, eller som kan bidra mest i kampen mot klimatförändringar.

De skogsbruksmodeller som jämförs är hyggesfritt skogsbruk och skogsbruk med hyggen. I både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har olika grupper av forskare argumenterat för och emot skogsbruk med hyggen med en dragning åt att forskare som själva inte arbetat med primärproduktion och kolbalanser i skogsekosystem argumenterar för hyggesfritt skogsbruk. Hans-Örjan Nordstedt – som slår fast att ”klimatet” inte är ett skäl att vara emot hyggen – konstaterar i Svenska Dagbladet samtidigt att det finns all anledning att diskutera hur skogsbruk med hyggen påverkar biologisk mångfald och friluftsliv.

Och det har han förstås rätt i, det finns all anledning att diskutera hur skogsbruk såväl med som utan hyggen kan utvecklas och förbättras. Men då behöver diskussionen utgå från hur det faktiskt ser ut idag, inte från förenklade bilder av något annat.

När jag för ett och ett halvt år sedan i P1:s Naturmorgon sa att: ”…hyggena faktiskt inte är kala längre, det var de på 50-, 60, och 70-talen, men numer lämnas det kvar rätt mycket träd” förvanskades det raskt till att ”det finns inga kalhyggen”. Det här kan verka som en detalj, men frågan är betydligt större än så.

Varje år slutavverkas i Sverige drygt 200 000 hektar. Sedan början på 1990-talet är de hyggen som tas upp inte kala på samma sätt som under decennierna närmast innan. Det innebär att de senaste 25 åren har ungefär 5 miljoner hektar av Sveriges skogsmark omformats till skogar som när de växer upp genomgående kommer att vara mer variationsrika än de 30-70 år gamla skogar vi möts av idag. Och varje år tillkommer ytterligare 200 000 hektar. Detta innebär en gradvis, storskalig och högst påtaglig påverkan på skogslandskapet, helt linje med den skogspolitik som gällt sedan 1990-talets början!

Allt det här tänkte jag på när jag plockade lingon på ett hygge för en tid sedan. Lingonen växte runt stubbarna på hygget där naturhänsyn i form av gamla träd, trädgrupper, kantzoner och hänsynsytor visade att det var ett modernt hygge. När tallplantorna och de naturligt föryngrade björkarna, granarna samt enstaka rönnar, aspar och sälgar så småningom vuxit upp kommer naturhänsynen att vara insprängd i den nya, unga skogen.

I skogsdebatten verkar detta ofta – medvetet eller omedvetet – förbises. I skogsdebatten talas hellre om ytterligheterna hyggesfritt skogsbruk respektive skogsbruk med (kala)hyggen. Allra mest tydligt blir detta när de två skogsbruksmodellerna ska illustreras i bild. Skogsbruk med hyggen representeras då som regel av en gammal bild på ett riktigt kalt hygge eller en modernare bild där bildvinkeln valts så att inte kantzoner, hänsynsyor och trädgrupper kommer med.

Om vi inte diskuterar och utvärderar värdet av den svenska skogsbruksmodellen som den faktiskt ser ut, hur ska den då kunna utvecklas och förbättras? Om vi inte känns vid den variation som naturhänsynen innebär. Om vi inte låtsas om att kantzoner, hänsynsytor, trädgrupper, naturvärdesträd och lämnad död ved bidrar till att forma ett skogslandskap som är mer varierat. Om vi struntar i att dagens uppväxande ungskogar har bättre förutsättningar att rymma biologisk mångfald och upplevelsevärden än de som formades under 1950, -60, -70, och -80 talet. Varför ska vi då fortsätta på den vägen?

Jag är själv övertygad om att det vore djupt olyckligt om vi skulle växla över till en modell där skogen antingen undantogs helt från skogsbruk eller brukades med hyggen helt utan hänsyn i form av exempelvis kantzoner, hänsynsytor och trädgrupper.

I ett internationellt perspektiv är den svenska skogsbruksmodellen ett föredöme. Samtidigt både kan och behöver modellen utvecklas och förbättras. Om Sveriges skogsbruk ska kunna utvecklas och förbättras behöver debatten om skogens roll i klimatarbetet och om avvägningen mellan produktionsmål och miljömål utgå från hur skogsbruket ser ut idag, inte hur det såg ut för 30-70 år sedan.

Diskussion

51 responses to ‘Hyggesdebatten fast i 70-talet

  1. Digital kurs i de nya datareglerna 2018

    Har SS (Skogsstyrelsen) börjat planera in nya rutiner för hur ni ska behandla system som innehåller personuppgifter, som kundregister, uppgifter om anställda samt företagslistor? Har ni säkerställt att ni hanterar lagrad information korrekt? Framförallt, har ni börjat förbereda er inför EU:s nya dataregler 2018?

    Den 25 maj 2018 träder EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation) i kraft, som blir en tvingande ny datalagstiftning som ersätter de personuppgiftsregler vi har idag. Det innebär stora förändringar för alla som behandlar personuppgifter

    Gilla

    • Om skogsavverkning är miljöfarlig verksamhet borde det bero på att riset släpper ut kål till atmosfären .Då borde det inte vara tillståndspliktigt att
      ta hand om riset.

      Gilla

  2. Jag anser att Greenpeace kampanj riskerar att försvåra arbetet med att rädda klimatet.
    Att frånta skogsägarna avverkningsrätt och brukningsrätt på sin ärligt ägda skog betraktar alla seriösa aktörer som fullständigt fel prioriterat och kommer dessutom inte gynna klimatet eftersom vi behöver skogar som växer och brukas då tar den upp koldioxid.
    Naturvårdsverket bör och vill i motsats till greenpeace arbeta i dialog med skogsägare.

    Alla med förstånd tar avstånd och anser att kampanjen är ohederlig och skadar arbetet för att minska utsläppen av koldioxid.

    En viktig del är att skapa en förståelse för ett hållbart och aktivt skogsbruk och hur biomassan kan bidra till ett bättre klimat.

    Arbetet försvåras av att miljöorganisationer som Greenpeace utnyttjar okunskapen och konsekvent motarbetar svenskt skogsbruk,

    Liked by 1 person

  3. SCA ÖSTRAND ANGRIPET AV GREENPEACE/AKTIVISTER
    Blockerade infarten med container.
    Och kedjade fast sig på tågrälsen.
    Körde drönare också så det hade nog blivit svårt för ex ambulanshelikopter att komma in.

    GREENPEACE/AKTIVISTER är verkligen kvar i 70-talets ideer…. Vakna upp!

    Gilla

  4. I DAG FICK SVERIGE EN CHOCKVÅG FRÅN SKOGSUTREDNINGEN

    Detta är ju fullständigt oacceptabelt.
    Nu har utredningen av skogsvårdslagen resulterat i en SOU. Nu finns det mycket underlig information om hur vi skall sköta skogen.
    Med det nya förslaget kommer det ju att bli närmast omöjligt att sköta skogen.
    Vem är så dum i framtiden att man lägger ner stora pengar och sjukt mycket arbete och i slutändan får du inte tillbaks den avkastning som är din.
    Då aktivister ska kunna hindra äganderätten!!

    Jag läste om att Sverige håller på att gå mot diktatur genom lagstiftning och expertstyre. Verkligen ett sanningens ord.
    Så är det inom verksamheten skog för det är inte mycket som markägaren kan göra utan att förankra det hos Kommun, Länsstyrelse, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och tillråga på allt även beakta aktivister i Naturskyddsföreningen.

    Lagstiftningen och myndigheter tänker anlita allmänheten och intresseorganisationer bestående av aktivister som är fanatiskt intresserade av särintressen och lojala mot naturen för att terrorisera skogsägarna. Det är liknande metoder som IS använder för att rekryterna aktivister som är fanatiskt intresserade och lojala mot Islam. På så sätt åstadkommer man terroristaktioner.
    Skillnaden är att IS är militäriska och åstadkommer skador på mänskligheten.
    Naturskyddsföreningen får bidrag från myndigheterna för att hindra äganderätten.
    Svensk avundsjuka bland aktivister & myndigheter

    Men metoderna har liknande drag.

    Därför håller Jag med LRF, Skogsindustrierna m fl, som är starkt kritiska till Skogsvårdslags utredningens förslag att pågående markanvändning i form av skogsbruk ska kunna överklagas av särintressen/aktivister.

    Tacksam för feed back.

    Liked by 1 person

  5. Det är miljöaktivister som är kvar i 1968 vänsterns politik om löntagarfonds fantasier

    Gilla

    • Både miljösidan och skövlarsidan är kvar i 60-70talet, både vad gäller politiska idéer och synen på samhället och på hur saker produceras.
      Att som miljöfolket gör alltid utse företagen ”kapitalet” till motpart är fullständigt förlegat, för då blir ju svaret att samhället ska äga produktionsmedlen, alltså ren socialism/kommunism.
      Plus att vi vet att Hermans statliga Sveaskog alltid skött sig sämst vad gäller miljö.

      Skövlarsidan har inte tagit in en enda ny skötselmetod eller tanke i sin verksamhet, frivilligt.
      De gör om de får, lika vidriga hyggen nu som förr, ofta än värre nu när maskinerna är större än någonsin.
      Rättsläget i skogen är också kvar i forntiden, ingen blir åtalad för miljöbrott i skogarna, trots att det är där den värsta miljöförstöringen görs.

      Vanliga medborgare ser på storögt och undrar vad ni håller på med.

      Och det med rätta.
      -Vad håller ni på med?

      Gilla

  6. http://news.cision.com/se/lrf–lantbruk … a,c2362167

    Skogsägare välkomnar dom om lavskrika
    Mark- och miljödomstolen meddelade idag dom i det så kallade lavskrikemålet. Domstolen ger skogsägarna rätt och upphäver Skogsstyrelsens förbud. Ett dubbelfel har begåtts av myndigheterna, som varken har följt principerna i bombmurklemålet eller sett till att rätt myndighet har gjort prövningen.

    Målet handlar om huruvida det var rätt av Skogsstyrelsen att förbjuda skogsbruk hos några skogsägare i Hälsingland som har fågelarten lavskrika i sin skog. Skogsägarrörelsen anser att målet är principiellt viktigt för skogsnäringen och därför har Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, och skogsägarföreningen Mellanskog bistått två av skogsägarna i processen.

    Domstolen menar nu att frågan måste hänskjutas till Länsstyrelsen och att Länsstyrelsen i sin bedömning ska utgå från det nyligen avgjorda målet i Mark- och miljööverdomstolen, kallat bombmurklemålet. Det innebär att en proportionalitetsbedömning ska göras och att dispens ska ges när pågående markanvändning avsevärt försvåras.

    Skogsägarrörelsen välkomnar dagens dom och menar att den är ett stort steg i rätt riktning för alla skogsägares möjlighet att bruka sin skog. Domen är en tydlig markering för äganderätten. Staten får inte göra så långtgående inskränkningar att skogsbruk blir omöjligt, om inte ersättning ges.

    – Det är mycket glädjande för alla skogsägare att domstolen klargör att Skogsstyrelsen överskridit sina befogenheter när man förbjudit avverkningarna. Domstolen slår nu fast att myndigheterna i sin tillämpning av lagar och förordningar inte längre kan bortse från grundlagens egendomsskydd, säger Sven Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna.

    – Vi välkomnar dagens dom. Det är en stark signal om att skogsbruk är viktigt för liv och företagande på landsbygden och för Sveriges ekonomi. Det är tydligt att markägarnas rättigheter ska väga tungt, säger Karin Perers, ordförande i Mellanskog.

    Skogsägarrörelsen beklagar att domstolen inte tar ställning till om avverkningen är tillåten enligt artskyddsförordningen eller inte.

    Domen illustrerar hur dåligt fungerande nuvarande artskyddsförordning är – och Skogsägarrörelsen kräver nu att artskyddsförordningen omgående görs om.

    Liked by 1 person

  7. Domen: Markägare får avverka trots lavskrikor

    Ett glädjande besked för vi som brinner för vår skog och vår näringsverksamhet….

    http://www.landskogsbruk.se/skog/domen- … avskrikor/

    Markägarna med lavskrikor i sin skog får avverka. Mark- och miljödomstolen i Östersund har upphävt Skogsstyrelsens beslut.

    I dag kom domen. Mark- och miljödomstolen undanröjer Skogsstyrelsens beslut att stoppa fem skogsägares avverkningar utanför Bollnäs. Domstolen konstaterar att Skogsstyrelsen inte är dispens- eller tillsynsmyndighet för artskyddet. Det är en arbetsuppgift som i stället åvilar länsstyrelserna.

    Skogstyrelsen kan inte göra rätt avvägning
    ”Genom att förbjuda avverkning med hänsyn till lavskrikans skyddsbehov har Skogsstyrelsen indirekt gjort sig själv till dispensmyndighet för artskyddsfrågorna” konstaterar Mark- och miljödomstolen.

    Vidare skriver Mark- och miljödomstolen att man inte anser att Skogsstyrelsen, inom ramen för en avverkningsanmälan och ett samrådsförfarande enligt miljöbalken, inte har möjlighet att göra den avvägning mellan markägarens intresse och naturvårdsintresse som krävs. Därför upphävs beslutet.

    Liked by 1 person

  8. Det är ni och skogsbolagen som är fast i 70talets arroganta debatt.. Ni kan inte ens erkänna att det är fel att avverka skog….

    Gilla

      • När träd skördas avverkas hela skogsområden… Vilket är oerhört tragiskt.

        Gilla

      • Inte det minsta tragiskt. Det är ett fungerande sätt att ta tillvara skog på. Så har man gjort i flera hundra år och det fungerar bra med våra trädslag eftersom dom är vana vid stora störningar som bränder, stormar och istider.

        Gilla

      • Jo visst har man våldtagit hela skogar med Skördare i flera hundra år! haha, alltså, du är ju bara för jävla dum!! Bränder, stormar och istider är naturens gång, avverkning är ICKE naturligt! Avverkning är dårarnas påhitt för att leka Gud.. Allt för en summa smutsiga pengar.
        .

        Gilla

      • Jordbruk är inte heller naturligt. Eller hus, kläder, bilar, datorer, you name it. Vad har det med saken att göra? Människan använder naturen för att leva. Konstigare är det inte. Att avverka träd är inte onaturligare än att odla grönsaker. Och din mobiltelefon är otroligt onaturlig och kräver onaturliga gruvor för att få fram metallerna som behövs för att göra den.
        Om det är fel att avverka träd så är allt annat också fel. Välkommen ut i skogen för att leva naken utan verktyg eller ens en kniv! 🙂

        Liked by 1 person

    • Nog kan man väl påstå att det finns lite avvikande sätt att bruka o avverka skog i Sverige. Som att Sveaskog ”råkar” gå in o avverka på naturskyddade områden. Att det visst finns helt kala hyggen. Men till att ifrågasätta om man överhuvudtaget måste avverka skog. En sån fråga kommer nog bara från de förortsbanala individer med lite gles krona. Som bara har rövsticka, bide o bär hem mjölken från affären i glasflaska. IRL kära Patrik, IRL !

      Gilla

      • Monokultur och Skog är två helt olika ting!?! fattar ni galoppen?? Eller är synapserna helt sönderbrända??

        Gilla

      • De flesta skogarna är blandskogar! Varför är du så elak i dina inlägg, Patrik?

        Gilla

    • Kunde man få reda på vad som är bättre att använda än trä ur miljösynpunkt.
      Sedan får nog skogen stå orörd.

      Gilla

      • Några frågor Anders ! Bor du i hus ? Har du bil ? har du dator o TV ? Har du möbler o inredning ? har du fritidsintressen som kräver speciell utrustning ? Om svaret är -Ja, på samtliga dessa frågor så inser du kanske att världen står inför ett enormt problem. Hur man skall få ALLA människor att avstå från allt detta. För det är ju vårt behov av att leva i den standard vi har nu, som skapat det som vår jord just nu går igenom. Men om vi reducerar jordens befolkning till några %. Flyttar oss tillbaka till stenåldern. Där alla levde enbart med att skaffa sig sina behov för dagen. Då skulle detta förmodligen vara lösningen på alla jordens problem. Så bli en föregångare, avstå allt som kräver något av jordens resurser. sluta att åka till ett jobb för att få inkomster för att köpa det du tycker att du behöver. Och börja odla din mat själv. Men när vinterkylan biter i din grotta. Vad skulle du ha som värme i din icke tärande värld ? Vad skulle du laga din mat med för värmekälla eller skulle du äta allt rått ?
        Vilket annat material vi än skulle använda som vore förnyelsebart. som skulle kunna ersätta skogens möjligheter. Skulle ju även det kräva såna enorma arealer för att producera. Och vart skulle man hitta dom ? Förmodligen nuddar såna tankar, naivitetens gränser ! Eller vad tror du själv ? Men det kanske handlar mer om vi vi faktiskt brukar våra resurser idag. Både genom vår konsumtion men även produktion. Om man ställer sig frågor som; -Kan vi odla mer massa /areal ? Hur gör vi för att minska på vårt marknadsstyrda behov av alla onödiga skaer, till vilka vi felaktigt använder både energi o råvara som skulle kunna ingå i bara nyttigheter ?
        Så skogsbrukarna skall nog inte vara slagpåsen i detta fallet. Man skall nog börja med sig själv, om man vill bidra till minskad användning av vår förnyelsebara resurs skogen.

        Gilla

  9. Jag håller verkligen inte med om att det har blivit bättre. Jag bor i en skogsby där skogen runtom är hårt avverkad. Ingenting är kvar som liknar skog, utan det är i praktiken förstörda livsmiljöer. Jag går inte längre promenader i skogen utan promenader på hyggen och trädplantager. Jag gråter inombords över konsekvenserna av det livsfientliga skogsbruket. Det som för mig är en av vår tids stora miljökatastrofer.
    Jag är en 64-årig tant som fått nog. Skäms!

    Gilla

      • I byn finns gamla träd fortfarande kvar. Skogarna utanför är borta/fragmenterade.

        Gilla

      • Många träd är inte synonymt med skog. Det är planterade träd och fattiga livsmiljöer. Den biologiska mångfalden är allvarligt hotad. Arter försvinner i rasande fart. Är du inte bekymrad?

        Gilla

      • Nä, eftersom det inte försvunnit några arter. Åtminstone inte enligt Artdatabanken och dom borde väl veta.
        Att sällsynta arter är sällsynta är ju ingen nyhet. Det är ju därför de kallas sällsynta. Det är sällan man får syn på dom.
        Så nej, inte det minsta orolig. Jag lever i skogen och ser tydligen nåt helt annat än du ser. Jag ser växtkraft, förändring, dynamik.

        Gilla

      • Det finns en hel bok med hotade svenska arter. De flesta -flera tusen – är beroende av skog. När du vaknar kan det vara för sent. Återigen, det finns gott om träd men också gott om brutal massaker på hela ekosystem.

        Gilla

      • Hur ska du ha det? Är arter hotade eller har de försvunnit? Det är inte samma sak.
        Och i vilken bok finns det tusentals arter som håller på att försvinna? (menar du trädet bok eller en bok man läser, bäst att fråga)

        Hmm… om dom håller på att försvinna så finns dom alltså just nu och har funnits tidigare. Vilka arter är det du brukade se som du inte längre ser när du går i skogen?

        Gilla

    • När du föddes för 64 år sedan hade vi mycke mindre skog i Sverige än vi har idag. Stora arealer som då var åker och betesmark är idag skog. Mycke av den skogen som fanns då du föddes var planterad i början av 1900-talet.

      Gilla

  10. Ni alla är unika människor som har fått möjligheten att få uppleva ett liv i en homo sapiens..

    Energin som ger dig liv är densamma som andra djur har inom sig..

    Så ta tillvara på din gåva.

    Behandla allt levande runt omkring dig med likvärdig respekt som du själv förväntar dig att få!

    Efter döden får ni svaret varför denna ömsesidiga respekt är så viktigt;)

    Gilla

  11. Jodå, hyggena är mindre, de går inte mot horisonten på Hermans förra arbetsplats Sveaskogs marker som förr.
    Men senast idag så hörde jag att en av mina arbetskamrater som bor några mil från stan fått ett kalhygge ända in mot tomtkant, inga kantzoner.
    Så, alla kan vi önska, men verkligheten är där ute.
    Det har inte hänt mycket de senaste tjugo åren.
    Det man nu gör, förutom att dela upp hyggena, det är att synligt längs vägarna lämnar träd avkapade på mitten….
    Dessa skall alltså demonstrativt utåt representera ”naturhänsyn”…
    I dessa märkliga tingestar menar man att skogens biologi ska leva, eller?
    Ja herregud.

    Gilla

  12. Har man som en annan varit med och sett skogsbrukets förändring sen mitten av 70-talet så är det lite svårt att ta in vissa debattörers version av skogsbrukets skötselmetoder från 50-talet och till dagens läge.

    Gilla

  13. Det framstår – även i Hermans kloka inlägg – som om vi väljer mellan 100 % trakthyggesbruk eller 100 % hyggesfritt. I själva verket handlar det väl om att kunna bejaka fler metoder som i sig bidrar med olika värden? Så värst svårt verkar det heller inte vara med hyggesfria metoder, även om de som säljer tjänsten gärna viftar med epitet som ”certifierad trädmärkare”. En skördarförare lär sig snabbt att hantera trädvalet med rätt instruktioner och dessutom faller metoderna inom skogsvårdslagen.

    Många testar redan metoderna i större skala, bl a Sveaskog. Men det verkar de inte vilja prata om, för tänk om politikerna då skulle få för sig att vi måste välja det ena eller det andra…eller vad man nu oroar sig för?

    Det vore välgörande om skogsägarnas företrädare och naturskyddarna åtminstone kunde försöka ta sig upp ur skyttegravarna och vara lite mer konstruktiva.

    I nästa nummer av Skogforsks tidning Vision berättar vi mera om hur odramatiskt det hyggesfria skogsbruket i själva verket är, åtminstone i den omfattning vi troligen kan räkna med att det kommer att användas. Och på #vimåsteprataomskogen lägger vi fortlöpande ut mera information om alternativen.

    Och de gröna lögnerna efter dimensionsavverkningarna under 1800-1900-talen som det alltid brukar hänvisas till är lika orättvisa som att alltid dra upp de kala kalhyggena. Dimensionsavverkning är en bland flera fungerande mrtoder. Men om man blir girig och hela tiden sänker måldiametrarna så blir resultatet en sönderhuggen, grön lögn. På samma vis som ett kalt hygge på en frostlänt uppländsk torvmark eller på en torr tallhed i Härjedalen kan resultera i usel och gles föryngring av de trädslag man tänkt sig.

    Gilla

    • En liten fundering Sverker. Om nu dimensionshuggning skulle kunna vara en fungerande ekonomisk brukningsmetod. För det är väl ur det perspektivet de flesta resonerar idag. Kan det inte bli lite svårt att nå den grunden för just den brukningsmetoden, med de råd om hur man ska bäst sköta sin skog idag. För om man som oftast idag, låggallrar de framtida skogsbeståndet, skapas ju aldrig grunden till denna möjliga brukningsmodell. Då undrar jag om lägre gallringsgrad o överhållande skulle kunna utveckla en bättre förutsättning till just dimensionshuggning, även i blandbestånd ? Då kan man ju också skapa ytterligare ett underlag för utvecklande av naturvårdshänsyn, som ändå inte förbjuder markbrukandet. Men som skulle kunna ge både jämnare ekonomiskt inflöde för skogsbrukaren, samtidigt som biologisk mångfald o mängden stående volym / ha skulle bibehålla såväl de sociala som biologiska värdena under längre tid. Eller hur skulle du beskriva HUR man bäst skapar grunden för att kunna utveckla en fungerande ”dimensionshuggnings brukningsbar skog idag ?

      Gilla

      • OK, här får du en skogsjournalists svar på detta. Det finns riktiga experter att tillgå och då menar jag forskare. Det finns ganska mycket annan, mindre väldokumenterad kunskap på arenan också. Den kanske inte är fel, men det genas en hel del i framställningarna, så mycket är klart. Och eftersom det tar lång tid att få facit så är det väl naturligt i ett slags uppstartsläge.

        På din fråga: ja, det är kanske en rimlig strategi. Det finns (vad jag känner till) ännu inte så värst mycket forskning om just måldiameterhuggning i Sverige, men jag kan rekommendera en rapport: Arbetsrapport nr 46 2012 från SLU Alnarp; Beståndsstruktur och framtida beståndsutveckling i ett flerskiktat bestånd i södra Sverige: Eriksköp – En fallstudie. Där står en del om hur man arbetat med ett blandskogsbestånd i Halland och om metodens ekonomi i jfr med trakthyggesbruk – en planterad, förädlad granskog.

        Dimensionshuggningarna av våra gamla skogar var ju en etablerad metod, men den fallerade uppenbarligen kraftfullt när man frångick de uppställda måldiametrarna och avverkade för hårt. Men man behövde virket, fick bra betalt och Norrland sågs ändå som en koloni. Till slut resulterade den hårda exploateringen bl.a. i att bolagens markförvärv stoppades och i en för den tiden modern och framsynt skogsvårdslag.

        I Tyskland används metoden, den genererar vackra skogar och fint möbelvirke. I viss mån även mera biologisk mångfald, då skogens strukturer helt enkelt är äldre. Däremot är det ont om död ved, det verkar man åtminstone tidigare ha städat bort. Några kommersiella spelare försöker lansera den här, ibland under förespeglingen att den är lönsammare än trakthyggesbruket. Det är väl ganska lite som tyder på att så är fallet med våra förutsättningar. Men den ger på sikt andra viktiga värden, som förstås också kan mätas.

        När jag intervjuade Knut Sturm, som leder det måldiameterstyrda skogsbruket i tyska Lübeck, om förutsättningarna i Sverige så sade han så här:

        ”Man måste komma ihåg att metoden inte bara ska ge ekonomi utan också andra värden. Och det är viktigt att komma igång, för det här tar flera decennier, ja kanske ett sekel, hos er som har lägre tillväxt och relativt unga, enskiktade skogar. Man måste vara tålmodig och kunna ta en lång period utan inkomster från de delar av skogen man ställer om.”

        ”Sedan handlar det om att satsa på de träd som kommer naturligt på de olika ståndorterna i skogen, även i ert land finns ju en stor dynamik mellan olika ståndorter. Pejla in vilka timmerkvaliteter och måldiametrar för de olika trädslagen som du på sikt kan anta ger stora intäkter. Vill du ha riktigt bra betalt krävs specialsortiment, och om den marknaden är dålig har du lång, ja oerhört lång tid på dig att hitta rätt köpare. Kanske här i Tyskland? För som sagt, det tar tid!”

        För Lübeck har det gått snabbare än väntat att ställa om de delar av skogen som var enskiktad. De hade räknat med 40-50 år, men tror sig hamna på ca 30 år, i alla fall på ungefär halva omställningsarealen. MEN de hade också ett utgångsläge med gammal, riktigt grov blandskog av efterfrågade möbelträdslag på fina boniteter, i medeltal ca 9 m3sk/ha och år.

        I Tyskland kan en fanérek eller –lönn vara värd 100 000 kronor. Men då jobbar man med omloppstider på 240 år…och man räknar inte med ränta, den är satt till noll. Det är alltså ett helt annat synsätt och en helt annan kultur än i Sverige. Räknar man nuvärde skulle man genast se till att omsätta delar av det enorma kapital som står där.

        Nettot i Lübeck ligger på ca 110 EUR/ha och år. Det är som en välskött skogsfastighet i Mellansverige, trots specialtimmerpriser som svenska skogsägare bara kan fantisera om. Men Knut Sturm tror att de kan öka utfallet om några decennier.

        Mer om forskning runt alternativa skogsbruksmetoder i kommande Future Forests-filmen ”Ett variationsrikt skogsbruk” (Facebook: #vimåsteprataomskogen), i nästa nummer av Skogforsks tidning VISION samt i nästa nummer av Future Forests tidning Skog & Framtid.

        Liked by 1 person

      • Tack för svaret Sverker ! Jag är ju i den sit. att jag inte behöver avverka den skog vi har idag. Och eftersom de som började med dimensionshuggningen, hade en enorm volym att starta med. Kan man ju tänka sig hur man bör gå tillväga för att skapa dessa förutsättningar, även på en liten mark. Och stamkvistad senvuxen fura, är ju inte något som betalar sig mycket bättre idag än andra sortiment. Så jag har tid att vänta. Men det kommer att kännas så mycket bättre vad som finns på markerna, den dagen man lämnar över det till nästa generation. Då kanske vi även har en annan syn på skogen o dess innehåll o vad det är värt !

        Gilla

  14. Rena snömoset Herman, du vill påskina att funktionella kantzoner tas till skogens vatten, till skogens källa, till sjöstränder och bäckar, till unika öring bäckar med sin unika lokala öringstam. Du vill påskina att det inte finns några kala kalhyggen….. du har fel i allt. Därför kommer konflikten att bestå mellan miljörörelsen och skogsbruket så länge som dessa lögner framförs från skogsbrukets försvarare…….

    Jag/vi har upprepade tillfällen bjudit ut Mellanskog, StoraEnso, Bergvik med flera skogsbrukare till att bese verklighetens verklighet i skogslandskapet………. men ingen vågar komma…….. därför att man vill inte se sanningen i vitögat……. Denna feghet från skogsbruket visar också att vi egentligen har rätt i kritiker mot skogsbrukets metoder också har rätt i sak. .

    Om det nu så vore att du hade rätt Herman, förklara då hur det kan komma sig att i Mellanskogs, StoraEnso, Bergviks samt i övriga skogsbrukets egna flisdepåer, skogsbränsledepåer, flisterminaler, energivedsterminaler, naturbränsleterminaler, etc……. ligger 10 000 -tals och åter 10 000-tals skogskubikmeter rötved, varav stora mängder består av presumtiva boträd för skogens fågelfauna i bl.a. form av rötade granar där den rödlistade spillkråkans viktigaste vinterföda, hästmyrornas bokammare ligger, där den rödlistade tretåiga hackspettens boträd ligger, där den rödlistade gråspettens bokammare ligger i form av grova aspar. Där det ligger flerhundraåriga silvergrå torrakor, varav flera med bohål i. Där grova sälgar ligger, där grova tallar med spillkråkans bohål ligger, Observera att dessa bolag är Miljöcertifierade .

    För varje grov asp som fälls. För varje grovt torrt träd som fälls minskar möjligheterna till överlevnad för fåglar och alla andra arter som är beroende av död ved i våra allt mer utarmade skogsmarker.
    Det allvarliga i denna hantering är att skogen i framtiden, den nyanlagda plantagen, aldrig någonsin kommer att tillåtas bli så gammal att nya boträd och ny död ved kommer att skapas..
    Detta rimmar illa med Riksdagens uppsatta mål´” Växt och djursamhällen skall bevaras så att landets naturliga förekommande arter ges förutsättningar att fortsätta leva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd”.
    För den som ytterligare vill skaffa sig kunskaper och kännedom om vad som förekommer inom skogsbruket utarmningsmetodiker.. skall läsa ArtDatabankens populärbiologiska publikation Fauna& flora årg 110:4, 2015 med rubriken ” Gammal skog ökar – i flisdepåerna”. samt vad forskaren Frank Götmark ,Jonny Daborg skriver i fauna & flora årg. 111:1,2016 under rubriken ” Mer om naturvärden i energivedshögar, resultat från Sydsvenska höglandet. Därefter rekommenderar jag faktasamanställningen i nyligen utkomna boken ”Skogslandskap farväl” 16 naturskyddare om 65 år i Dalaskogen, utgiven av Daturskyddsföreningen i Dalarna. Det finns gott om klockrena exempel på att Herman är en drömmare och som sprider falsarium in absurdum. Därför är han inte heller trovärdig.

    Liked by 1 person

  15. Klargörande och klokt från SS GD. De som biter sig fast i 70-talet har en agenda som är svår att förstå. Tyvärr är de mest radikala motståndarna till svenskt skogsbruk också hämmande för den fortsatta utvecklingen. Detta gäller både de som är avlönade av myndigheter, men driver en egen linje i sin yrkesroll, och vanliga aktivister. ”Frihet under ansvar” har givit betydligt mer mångfald, såväl i brukande som biologisk, än vad förelägganden och konfiskationer någonsin gjort.

    Gilla

    • Rolf Edström pratar i nattmössan, välkommen ut i verkligheten… om du vågar… Jag tar mig friheten av vara ciceron till skogsbrukets utarmande landskap. Säg bara till om mötesplats och datum, vågar du anta utmaningen??????

      Gilla

      • Göran Rönning, jag aktar mig för att placera nattmössor eller andra förlöjligande attribut på människor med andra åsikter. Jag har varit verksam i skogsbruket i snart 30 år och känner väl både framgångar och tillkortakommanden i arbetet för en ökad hållbarhet. Att gå till skogs med någon som utöver att ikläda mig en mössa jag inte vill ha, dessutom hävdar att jag inte befinner mig i verkligheten, är knappast väl använd tid.
        Herman efterlyser en mer nyanserad debatt. Jag tycker att det är något som vi alla ska sträva efter.

        Liked by 1 person

      • Trams -du svar inte på min förfrågan. Att du varit verksam inom skogsbruket i 30 år säger väl inget om hur dagens bristande förmåga att uppfylla det åtaganden som skogsbruket heligt lovat skall följas både vad gäller Miljöcertifieringens regler, som EU:s Vattendirektiv, som Skogsvårdslagens 14 paragraf, som Miljöbalkens lagar, som Kulturminneslagen, mot gällande 23 kap 1§ första stycket Rättegångsbalken eller mot Brottsbalken. Den erfarenhetsbaserade grunden som bygger på verklighetsbeskrivningens omfattning vill du tydligen inte kännas vid, eller se effekterna av, sorgligt.
        Vad beträffar den omskrutna nyanserade debatten ….
        …..I ett förljuget samhälle ses sanningen som en oförskämhet…

        Gilla

      • Göran Rönning, Jag har i alla år lyckats diskutera skogsbruk med människor som ofta haft helt annan syn på frågorna än vad jag har haft – utan att vare sig förlöjliga dem eller avfärda deras inlägg med ord som ”trams”. Det kan vara ett av skälen till att jag inte behövt vänja mig vid att andra gör så mot mig. Jag har inte för avsikt att vänja mig vid detta då jag menar att ömsesidig respekt är grunden för konstruktiva diskussioner. Pajkastning är liksom inte min grej. Jag avslutar vår diskussion i och med detta.

        Gilla

    • Konstruktiv diskussion säger Rolf Edström – ja det är när jag hänvisar till gällande lagar som …INTE … skogsbruket följer, då är det plötsligt pajkastning säger herr Edström. Inte alls- det är bara att gå till källorna bl.a. läsa 30 § Skogsvårdslagen vad den säger om sönderkörda skogsmarker SKA förhindras. Det finns tre föreskrifter som klart visar att köra sönder skogsmarkerna INTE är tillåtet. Eller vad EU:s Vattendirektiv säger om ekologisk vattenkvalitet/status… etc. Detta är inte pajkastning bäste Edström- det är fakta byggt på demokratiskt fattade beslut av juridiskt karaktär.
      Men det är ju förståligt att Edström inte längre vill vara med i debatten, han saknar ju trovärdiga argument … så är det.

      Gilla

      • Man kan föra debatt på mer eller mindre konstruktivt sätt. Vill man absolut vinna kan man dunka paragrafer och fakta i motståndarens huvud. Vill man uppmuntra till konstruktiva diskussioner skall man nog inte agera så – tycker i alla fall jag

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s