Skogen

Så här borde fler hyggen se ut

Kalhygge

Bilden är tagen i slutet av juli i ett område i Norrbotten där mjölkörten färgar hyggen rosa samtidigt som rönn, sälg och asp är självklara inslag. Dessutom går där utmärkt att återbeskoga med tall.

En av de allra största utmaningarna i skogen är det mycket kraftiga betestrycket från klövvilt. Den klövviltstam som växt fram från senare delen av 1900-talet är sannolikt större än någonsin tidigare i historisk tid och påverkan på skogen är dramatisk. Skogsstyrelsen har i flera debattartiklar under sommaren påtalat den ohållbara situationen och som vanligt när frågan om balansen mellan betesskador och klövviltstammarnas storlek lyfts så finns det olika uppfattningar; Om själva sakförhållandena, om vad som är rimligt, om vad det får kosta, om vem som bär ansvaret och om vad som behöver göras.

Jag befarar att debatten – som helt säkert kommer att fortsätta – i tilltagande grad ska präglas av det nya naturtillstånd som håller på att etableras. Dels i skogen men också i medvetandet hos många som äger skog, arbetar med skog eller vistas i skogen. Med nytt naturtillstånd menar jag den situation där skogen i stor utsträckning saknar betesbegärliga örter i fältskiktet och där trädslag som rönn, asp, sälg och ek saknas eller är hårt nedbetade. Vi riskerar att glömma att vegetationen på hyggen vid rätt förutsättningar och ett mer normalt betestryck närmast exploderar något år efter avverkningen.

Titta på bilden här ovan! På detta relativt nyupptagna hygge breder ett hav av mjölkört ut sig och det finns gott om hallon och rönnplantor. När såg du som exempelvis bor i Sörmland, Småland eller någon annanstans i Götaland senast ett hygge som detta (ett hygge som då inte hägnats förstås)? I dag är det här en bild som är mycket ovanlig i en stor del av landet och så har det varit under ett par decennier nu. Det är därför jag är rädd att vår uppfattning om vad som är normal betespåverkan gradvis håller på att förändras.

Spelar det då någon roll? Skogen har väl alltid förändrats? Min uppfattning är att det i allra högsta grad spelar roll och att det här är en av skogssektorns allra viktigaste frågor. Förutom de negativa ekonomiska konsekvenserna av skador och nedsatt tillväxt i tallbestånd bidrar betestrycket till att markägarna på många platser i landet väljer att plantera gran – som endast undantagsvis betas av klövvilt – inte bara på marker där tall är ett likvärdigt alternativ utan även på marker där tall vid normalt betestryck växer betydligt bättre. Dessutom utarmas skogarna på sikt genom att vuxna, trädbildande individer av rönn, asp, sälg och ek över stora områden riskerar att bli ovanliga eller saknas med betydande negativa konsekvenser för biologisk mångfald.

Att skogsbruket påverkar skogen är känt för många. Det är något som vi som arbetar med skog systematiskt strävar efter att balansera. Men, att vilt levande hjortdjur både har en stor direkt och indirekt påverkan på skogens sammansättning av olika trädslag är inte lika känt. Det förefaller tyvärr också som många verkar vilja blunda för detta.

Det här är en av våra största utmaningar. Fler hyggen i Sverige borde ha en vegetation som hygget på bilden!

Diskussion

67 responses to ‘Så här borde fler hyggen se ut

  1. EU vill sätta övre gräns för svensk avverkning med LULUCF, frågan som nu pågår är exakt var gränsen skall sättas. Själv vill jag inte ha begränsningar från en tungrodd och svårgenomtränglig EU-byråkrati och vill inte att EU skall bestämma svensk skogspolitik, Jag tycker t ex inte erfarenheterna av implementeringen av EUs artskydd i skogen uppmuntrar till anpassningar till EUs krav på skogspolitik. Själv tycker jag inte avverkningarna skall begränsas av annat än marknaden så länge de nationellt inte är större än tillväxten. Jag vill inte ha någon tungrodd svensk byråkrati heller.
    Men om uttaget ur skogen SKALL begränsas mer än av marknadskrafterna och de begränsningar som nu finns, hur skall då detta göras. Jag tycker det skall göras med extra skatter och avgifter på VISSA uttag. Då blir byråkratin inte tvingande utan överlåter besluten till marknaden men mjukstyr lite. Staten behöver alltid pengar och kan staten samtidigt styra så får skatterna en dubbel effekt. Avverkning av viss typ, exempelvis i vissa regioner, kan argumenteras vara för hög och icke uthållig. Eller kanske verka för längre omloppstider. Då läggs speciella avgifter på uttag av den typ som man vill motverka.
    Tycker det börjar bli dags för en förberedande diskussion om sådana specifika styrande avgifter kan vara ett lämpligt sätt att begränsa uttag och vad de isåfall bör riktas emot.

    Gilla

    • Nu känns ju inte detta som en särskilt bra förslag med fler avgifter för skogsbruket. De som drabbas av urholkning i sin privata ekonomi med konfiskering av mark av olika hänsynskrav, o tappar på så sätt möjligheten till sitt brukande av den mark man äger. Tror jag inte fler avgifter skulle få annat än negativa effekter för enskilda brukare. Om ex. överhållning skulle slippa avgifterna, så motverkar det väl även tanken om att kunna öka den skogliga omsättning på sikt för att övergå till det nya Biosamhället. Om avgifter skulle införas på ex. hyggesstorlek, borde det ge samma effekt. Varför mer avgifter, när det inte ens finns morötter för att få effekt på de naturvårds o miljömål som finns idag. Är tveksam till om avgifter skulle gynna någon överhuvudtaget, då statens eget skogsbolag är bland de som sämst efterlever de hänsynsregler som finns idag. Det är väl dags att det istället skapas utrymme för att ersätta alla de med bl.a. EU-direktiven konfiskerade markerna med sitt rätta värde, till deras ägare !

      Gilla

      • Jag tycker inte man skall begränsa avverkningar så länge marknaden gör det och det inte kan visas att vi långsiktigt överavverkar. EUs tak innebär inte avverkningsförbud men att det drabbar Sverige på annat sätt om vi avverkar mer. Då tycker inte jag Sverige skall försöka dra ned på avverkningarna och låta eventuella problem av detta hamna någon annanstans. Jag tycker alltså inte vi skall eftersträva avgifter. Men om skogsbruket nu åläggs att hitta på sanktioner mot avverkning kan det ske med avgifter, och då var min fråga hur man kan styra med sådana avgifter så skogstillständet förbättras.
        .

        Gilla

      • Men är det fortfarande inte bättre att agera lite tvärtom. Om det utgavs premier för de som ex. överhåller skog för senarelagd avverkning. Då man på så sätt under längre tid gynnar inte bara såväl kolbindningstiden utan även de sociala o biologiska värdena som eftersträvas. Idag resoneras det i skogsbrukarleden om att typ gallra hårdare för att slippa besök av naturvårdsorganistaioner. Eller att avverka så tidigt som möjligt för att slippa dito. Avgifter skulle nog bara jaga på driften för att inte förlora mer än vad man gör som producent idag, när första o andra gallringar knappt ger något netto. Lägre gallringsgrad o överhållen skog kan ju dessutom möjliggöra att en övergång till dimensionshuggning blir möjlig. Dessutom skapar även lägre gallringsnivå ev. bättre sågvirkeskvaliteer på sikt. Därför jag tycker att morötter via premier som INTE förbjuder brukande blir en bättre lösning.

        Gilla

      • Bra ide för övervägande att med medel från Naturvård ersätta skogsägare som överhåller skog. Det sker väl i viss mån redan i olika former, men kunde utsträckas om nationell överavverkning närmade sig.

        Gilla

  2. tänk om kalhyggesivraren, herman sundqvist hade haft en bild som den här på i sitt blogginlägg, då hade kanske fler vågat rädda sina skogar från kalhyggeshelvetet http://www.kontinuitetsskogsbruk.se/sida1.html skogstaxen skrev i år att blåbärsmark minskat med 20% sen år 2000, borde inte bara det stoppa våra politiker och få dom att säga, vad fan pågår….. silvaskog är nog de som kommit längst med ett alternativt skogsbruksmetod, nästan så jag skulle kunna släppa in dom i min skog, men jag vet ju bäst, så jag klarar mina skogar själv… ni som ska avverka …ta er en grundlig funderare nu, och lyssna på båda sidor i detta krig om våra skogar…

    Liked by 1 person

  3. det gäller att vara med redan från början om man ska få grepp om en befolknings tankar (kallas även hjärntvättning) … i sverige har vi en organisation kallad ”skogen i skolan” den är helt befriad från störande element som milöorganisationer och annat löst folk…det är skogsbolag och industrifolk så långt ögat når, chef för ”skogen i skolan” är bengt ek, ni vet han som raljerar om att vi kör kadaver på timmerbilarna, för att riktigt håna en författaren som är kritisk till kalhyggesbruk, läs här https://www.skogen.se/nyheter/kadaver-pa-timmerbilen ja denna man verkar väl lämpad att lära de små telningarna hur fint svenskt skogsbruk bedrivs, i alla fall i detta land som aningslöst låtit industrin tagit över naturen från folket och politikerna och nu exploaterar naturen för glatta livet, under parollen ”frihet under ansvar” god natt sverige…. vilket gäng som ska undervisa våra barn om hur naturen ska skötas kolla här https://www.skogeniskolan.se/om-oss/organisation

    Gilla

    • Läser du hela artiklarna du länkar till någon gång, Ulf? Eller plockar du bara brottstycken som passar dig ur dom?

      Gilla

      • om nu bengt ek ska vara utbildningsminister för skolbarnen i sverige så får han väl dra ner på de sarkastiska kommentarerna av en mycket spännande bok, tror nog många skulle vilja slippa bokrecensioner i stil med ”I boken ”Trädens hemliga liv”, som snart kommer ut på svenska på Norstedts, ger den tyske skogvaktaren Peter Wohlleben träden mänskliga egenskaper. När ett vedträ sprakar mysigt i brasan är det just ett kadaver av ett träd som satts i lågor. Och håller du skriften i din hand är det en dödad och söndertrasad gran eller björk.” eller ”Frågan är om höstens svenska läsare kommer att göra skillnad på bildligt och bokstavligt.” ja vi klarar väl inte det, så tack bengt för varningen ”Säkert kommer höstens svenska lansering av boken att leda till krav på att behandla träden som om de kunde bli kränkta och plågade.” säkert säkert bengt ”Några gör det kanske till den grad att de börjar sköta skogen lika mycket för trädens skull som för avkastningens.” ousch.. hemska tanke … nej ut nu bengt och utbilda de små telningarna så dom kan bli som du…. kanske ska tillägga att man SKA behandla skogen på rätt sätt för att ekosystemet ska kunna fungera på ett bra sätt, och det gör man inte om man tar bort alla träd på en gång…. hur svårt kan det vara alla forskare, hur svårt att säga detta…

        Gilla

      • tack erik, att du fick mig att läsa recensionen en gång till …tipsa mig lite oftare… men jag har inte läst boken mer en en gång, skrev verkligen peter wohlleben så där….kadaver som satts i lågor, att boken var en söndertrasad och död gran, att svenska folket inte kan skilja på bild och bokstav, att vi kommer att se träd som plågade och kränkta efter att ha läst boken, och att människor kommer att sluta se på ett träd som ett träd och inte en liten guldkalv på tillväxt, huga … men jag undrar ändå… vad ska barnen ska tänka när bengt undervisar….

        Gilla

      • Ja Erik, Ulf plockar bara brottstycken som passar in i de åsikter han redan har. ”Confirmation bias” sa Bill, ”Ja, konfirmerat bajs”, sa Bull.

        Gilla

      • ”Skogen i Skolan” är en ren manipulations skola, den styrs av skogsnäringen med dess obegränsade möjligheter till ekonomiska resurser för producerande av propagandaalster. Förutom dessa propagandaalster deltager också skogsindustrin/bolagens talesmän ut i fält för att manipulera våra barn och ungdomar. Jag vet inte om Dag Lindgren har några praktiska erfarenheter av denna verksamhet………… Men det har jag………. Jag skall ta några konkreta exempel från verkligheten. Vid några av dessa Skogen i Skolan dagar har jag deltagit i fält tillsammans med skolans elever, (som observatör skall jag tillägga). När vi kommer fram till en avverkningsplats med makabra körskador med halvmeterdjupa vattenfyllda diken, säger han från skogsbolaget följande:
        #
        Dessa vattenfylda diken är bra för skogens fåglar, eftersom där lägger myggen sina ägg som kläcks och blir mygglarver som skogens fåglar behöver för att överleva. Eleverna nickar gillande.
        #
        Vid en trave virke ligger några rötade ihåliga granar fällda, då säger han från skogsbolaget följande:
        #
        Dom där ihåliga träden gör vi fågelholkar av , och eleverna nickar gillande.

        #
        Vid skogsmaskinen får eleverna, främst pojkarna/grabbarna kliva upp och sitta vid spakarna, och som de flesta grabbar gillar naturligtvis läget, samtidigt får eleverna lära sig hur mycket bättre det är för skogsarbeteren att sitta i en ombonad skogsmaskin och kunna höra musik i hörlurarna.
        Orden skogens – ekosystem – förekommer naturligtvis inte alls. Ordet- den biologiska mångfalden, förekommer naturligtvis inte alls. Ordet vattnets kretslopp- förekommer naturligtvis inte allas. Ordet bortrationalisering av skogsarbetarkåren-förekommer naturligtvis inte alls.

        Så håller det på hela dagen, den ena manipulationen efter den andra travas på varan, lögnerna tar aldrig slut- själv blir frusterad och förbannad, men håller tyst för att dokumentera hur detta Skogen i Skolan fungerar i praktisk handling. Det handlar om ren manipulation och indoktrinering..

        Gilla

      • Göran, menar du på fullt allvar att det var bättre när skogsarbetare pulsade i snö, grävde sig ner till marken och sen fick fälla med handsåg, kvista med yxa och bo i ett pörte i skogen där en öppen eldstad var enda sättet att få värme, torka kläder och laga mat?

        Om det var bättre förr, varför har du då dator och internet? 😉

        Gilla

  4. de mest hänsynslösa i svenskt skogsbruk tror dom vädrar morgonluft när dom läser skogsägarföreningar och lyssnar på okunniga politiker….. sveaskogs chefsjurist har blött fingret, men missade ändå vartåt det blåser, och där ligger väl hennes kompetens…
    att sveaskog vill gödsla med reningsverkens kemikaliefyllda deponier och minska omloppstiderna (helst till 45 år) beror ju på att dom överavverkat i 30 år, när man nu inser att sanningens minut närmar sig, så börjar man tänka oklart .. strategin blir då tex att sälja de avsatta markerna en gång till …och sveriges skattebetalare ska betala för att sveaskog skövlat svenskarnas natur… en gång till. man slutar aldrig att förundras över hur desperata panka människor och företag kan bli…men att sveaskog, som ägs av svenska folket, har en chefsjurist som vill att ägarna (folket) ska betala för att få gå i sin egen skog, måste väl vara ett världsrekord i tarvlighet…. http://www.atl.nu/skog/vill-ha-betalt-for-sociala-hansyn/
    om man tittar på de norra landskapen väster och norrbotten där sveaskog äger närmare 2 miljoner hektar, så har man bara kunnat slutavverka några promille av sin mark de senaste åren, om chefsjuristen tittade på det så skulle hon ha fulla dagar med att utreda dessa tidigare och pågående lagbrott, och fsc skulle med lätthet kunna plocka certifikatet med hjälp av skogsstyrelsen….var finns kuraget i svensk skogsindustri dess organisationer och de övervakande instanserna, har man ingen skam i kroppen…

    Gilla

  5. ja du bevisar ju bara det jag säger om nivån på kunskaperna hos sveriges skogsbrukare, skogskatten….vi vet egentligen inte alls vad vi håller på med i svenskt skogsbruk, du tror att ett frö som slår rot på ett fuktigt papper har valt det för att den är så korkad att den behöver hjälp från en klok människa … när 50tusen frön slår rot på ett hektar kalhygge så går du dit och planterar en contortaplanta och betalar dyrt för det, det är ju idioti som skapats av total okunskap från dina hyllade forskare, garanterna för att svenskt skogsbruk är på rätt väg….. förstår du egentligen vad du litar på …i en skog som får vara skog så har du alltid några hundra vuxna träd, dom kommer från tiotusentals frön som slagit rot de senaste hundra åren, och som passerat det stora testet ….. gissa vad det kan kallas …ståndortsanpassning… och det är inte nåt j-a blött papper som du tycks tro….

    Gilla

  6. de ogrundade åsikterna, skogskatten, har jag tagit från forskare som har kommit fram till andra slutsatser än de svenska pk forskarna….om du tittar på tomas lundmark (pk forskare enligt mig) så säger han att vi fördubblat kolupptagningen på 50 år, många forskare säger att det tvärtom är en fördubbling av utsläppen med just plantageskogsbruket, detta baserat på bara träden ovan jord….mina egna tillägg och även forskares blir då att vi inte är i närheten av att nettolagra någon kol, när vi sen räknar dikningar, avverkningsutsläpp och markbehandlingen i övrigt…. det är ett mycket fult spel som pågår, och det kommer att sluta illa om vi inte blir ärligare i vårt sökande efter pengar….för visst är det där skon klämmer när allt kommer omkring… det är ett enormt feltänk att göra likhetstecken mellan åkermark och skogsmark….. på så många plan att det skulle behövas en bibeltjock bok för att skriva ner… låt oss sluta prata om plantering av skogar, låt dom plantera sig själva, för fröna vet bäst var dom vill växa…. och ståndorterna är lika många som vi har hektar…

    Gilla

    • Det är klart att man inte kan göra likhetstecken mellan åkermark och skogsmark. Åkermark är nästan alltid fina sedimentjordar och skogsmark är nästan alltid moräner. Men vad har det med saken att göra?
      Frön vet väl ingenting alls. Dom gror minst lika bra på ett fuktigt papper som ute i naturen, oftast bättre, och alla plantor, av alla växtslag, både överlever och växer bättre i odlingsbäddar som människan fixat, där dom slipper skadegörare och ogräs som konkurrerar med dom.
      Dina idéer om att alla i naturen hjälps åt är bara Disney-mos. Så funkar det inte i verkligheten. Symbiosen mellan träd och svamp vet dom ju numera att den är helt på svampens villkor.
      Du får gärna förklara exakt vad det är i det Tomas Lundmark säger som är fel och vilka det är som säger att han har fel. Du pratar om kalibrering och då behövs fakta. Upp med fakta på bordet nu.

      Gilla

  7. att jag skriver mycket har bara en orsak skogskatten …kalibrering.. ett friskt samhälle behöver kalibreras ofta för att förbli friskt… vi har journalister, forskare och politiker med rådgivare som med folkets hjälp ska se till att vi granskar en utveckling ..när dessa grupper blir för bekväma och självcensurerande behövs det folk med civilkurage som ringer i koskällan, annars blir det fel och ibland går det riktigt jäkla illa…skogssverige har hamnat snett pga att det inte granskas på rätt sätt längre … min funktion är bara att vara en motvikt mot alla ”självklara” sanningar vi hjärntvättas med….att jag blir angripen, hör bara till spelet…att jag inte tillhör någon grupp, har varit till hjälp ett tag, men nu är jag tydligen en egen grupp till slut, och det får väl vara så då… mina många hundra inlägg har givetvis till slut blivit en stämpel i pannan på mig, samma öde som drabbat snf, skydda skogen, greenpeace mfl… det tråkiga med att avfärda åsikter genom att sätta en stämpel i pannan på personerna/organisationerna är ju att det förstör kalibreringen av ett samhälle… till slut står vi där allihop och lyssnar och applåderar vilka idiotier som helst… som den här tex för ett par månader sen .. https://www.youtube.com/watch?v=mUrGSLTN7lQ&feature=youtu.be
    på ett seminarium anordnat av sam nordisk skogsforskning (sns) jag ska berätta mer om dom någon gång…

    Gilla

    • Den stämpeln du fått handlar nog inte så mycket om kvantitet utan mer om kvalitet. Alltså bristen därav. Du skriver ju ofta om vikten av kvalitet, i motsats till kvantitet, och då blir det konstigt när du inte lever som du lär, här inne på bloggen alltså.

      Kalibrering förutsätter noggrann mätning. Det duger inte att man bara hittar på ett mätvärde. För att kalibrera ett samhälle, som du skriver, krävs fakta och kunskaper, inte att någon bara påstår en massa och har ogrundade åsikter om allt.

      Gilla

  8. har vi redan skapat ett orwellskt samhälle i den svenska skogspolitiken ….i ett förljuget land ses sanningen som en revolutionär handling ….. och den enda sanning vi behöver är den vi kommit överens om, skogsbrukets retorik är brutal och ger mig rysningar när jag ser hur man förvränger perspektiven… hagner blev utslängd från institutionen för skogsekonomi för några år sen, de studenter som läste hans arbeten på slu-bibloteket får nu leta någon annanstans efter de fler än hundra rapporter om kontinuitetsskogsbruk…. av alla forskningspengar som går till forskning om skogsbruksmetoder så har det stora flertalet bara ett syfte, att öka inkomster och tillväxt…..för mig är detta ett omänskligt synsätt på en skog som har så många andra funktioner än att vara en råvarufabrik åt massa och sågindustri…….. om ni går in på skogsforsk så förstår ni vad jag menar, får du forskningspengar då ska du se till att din forskning ökar profiten .. i orwells dystopiska samhälle fick nyorden motsatta betydelser, det är bara att läsa alla forskarrapporter och ni inser snart att ….i skogssverige är vi redan i detta samhälle, vem kunde ana det 1949….. jag ger ett lite exempel från tidningen skogen, som läses av 90tusen skogsmänniskor varje gång den kommer ut, för lönsamt skogsbruk och god naturvård, är deras underrubrik .. ”Virkestransporter kan orsaka markskador även om underlaget är hårt och stenigt. Det, i sin tur, kan påverka trädens tillväxt,” …den här rubriken är så typisk för skogssveriges orwellska omvända tankesätt ..markskadorna kan väl också förstöra något annat än trädens tillväxt …. eller … https://www.skogen.se/kategori/skogsforskning .. men nej, vi har blivit så hjärntvättade att vi kan inte tänka i några andra termer än ”är du lönsam lille vän” om det stackars trädet… här får ni lite fin söndagsläsning från folklivsarkivet, vanligt folk som skriver om vad naturen betyder för dom, hoppas några politiker orkar sätta sig in i denna betydelse innan all skog är borta och sverige blivit ett stort plantage…. https://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.41318b8514835190952181a/1412164353089/Naturen+f%C3%B6r+mig+2014.pdf

    Gilla

    • Hagner utslängd? Där har du verkligen ett av dina nyord. Han gick i pension.
      Fler än hundra rapporter? Tillåt mig tvivla. Dessutom är inte kvantitet en garanti för kvalitet, snarare motsatsen. Dina egna många hundra inlägg på olika skogsbloggar är ett bra bevis på det. 🙂

      Gilla

    • Möjligen på en G/T 36 och bättre! Hur vanliga är de förutom i Sydligaste Sverige? Min bästa mark har G 30.

      Gilla

    • Tur att inte svamparna läst det där. Jag plockar oftast svamp i 30-årig contorta-skog. Karl Johan, kremlor, trattkantareller och ibland gula kantareller. 😀

      Gilla

  9. den frihet som svenskt skogsbruk har levt med har skapat ett absurt läge för svensk natur… meningslösheter och plattityder har staplats på varandra, forskningspengar för miljarder har kastats i ett svart hål ( inte för industrin, men för naturen)….kvar finns alla felaktigheter och resultaten av dessa…och vad betyder allt man säger, vad är ståndortsindex för något tex…det finns väl lika många olika ståndorter som det finns hektar i sveriges skogar, alltså är indexet totalt meningslöst dravel, dessutom ändras ståndorter konstant (trädgränsen har flyttats 200 meter tex)…. en forskare som kommer fram till något, gör det med all denna snömos i ryggen och har alltså egentligen inte något vettigt att komma med om han använder skalor och begrepp som bara är industrins sätt att visa upp sitt mumbo jumbo, för det kan motbevisas i all oändlighet….lars har forskat på och tagit fram resultat från olika ståndorter, men det är ju bara en handfull av flera hundratusen, ska vi då döma ut det ena och hylla det andra på hans forskning…. ärligt talat så vet vi ju inget om hur det är, det finns en bra princip då…. den kallas försiktighetsprincipen… en förbannat bra princip som jag varje månad har nytta av i mitt dagliga liv, ett exempel, en butik säljer träskruv skitbilligt, jag köper en ask men behöver väl på ett år tio sådana, men det verkade för bra, när jag kommer hem drar jag i skruven i ett av mina långsamt växta brädor (med årsringar som bokblad) hade jag skruvat i en ”kalhyggesbräda” hade den nog skruvat sig rakt igenom.. men vad händer, jo skallen vrids av innan skruvskallen ens kommit ner i brädan….tack försiktighetsprincipen har räddat mig från ett skitköp…ännu en gång… att nu sverige står med alla dessa miljarder skruvlådo… ursäkta jag menar plantageträd, är det verkligen så vi vill göra med vår natur och våra skogar….frågan ställs nu till de som har möjligheten att ändra på saker…våra politiker.. en sak till … vad ska man med ståndorter till när man ändå inte låter de träd som slår rot där få vara kvar …

    Gilla

  10. nej lars och erik jag förstår ingenting, kanske för att det är lika obegripligt för er …det jag förstår är dock att svenskt skogsbruk inte på något vis är värdiga den frihet dom fått till skänks, ansvaret att bedriva ett uthålligt skogsbruk är bara ett sorgligt skämt…jag har varit i västerås idag och passerar då kloten/malingsbo naturreservat och färna ekopark… inte ens dessa viktiga rekreations och skyddade områden har man lämnat i fred, utan sveaskogs avverkningarna pågår utan minsta hänsyn…så här ser det ut mitt i naturreservatet, och det är bara skräp kvar när man står där på backen bland uppgivna turistvärdar och deras kunder… https://kartor.eniro.se/?c=59.979024,15.292926&z=16&l=aerial&q=%22kloten%22;geo

    Gilla

  11. att det blir värre innan det blir bättre är ju ganska vanligt, här ett bra exempel som kom för en timme sen…. att vi nu ska mörka var slutavverkningar ska ske är väl något som industrin och hänsynslösa skogsägare och deras organisationer tycker är bra, men det dom inte vet, är att det är just borttagande av ett transparent samhälle som får de flesta medborgare att bli riktigt förbannade….jag säger bara lycka till, alla ni som tror att detta är bra för er… ett upproriskt folk är den värsta fiende du kan ha (kanske de enda som kan ändra på tagna beslut) … att skogsstyrelsen är för svaga för att försvara skogarna mot exploatering är också en viktig orsak till att allmänheten måste få veta vad man gör med deras livsrum … när ändringar i infrastrukturen görs i ett samhälle så får du åratal i förväg de nya planerna annonserade, du får tycka till och diskutera för och emot, många gånger slutar det med att planerna revideras, det är ett sunt samhälle som låter sina medborgare komma till tals, allt annat är bara hänsynslöst…. och som sagt, det retar medborgarna till uppror…så det är nog dags att tänka om här för skogsägarna, annars kommer jag att få rätt fortare än jag räknat ut….http://www.atl.nu/skog/domen-avverkningsanmalningar-far-inte-publiceras-digitalt/

    Liked by 1 person

  12. det hygge herman tycker ser så trevligt ut är ett bra exempel på den förbannelse som vilar över svenskt skogsbruk, här finns små eller inga möjligheter att en naturlig skog ska etablera sig, människans manipulerande med naturen kommer att vara det allenarådande på denna plats….man kan inte sitta på ett kontor och rita upp skogar, för att sen skicka ut en armada av vietnamesiska planterare med förädlade (manipulerade) plantor, det slutar i katastrof för denna plätt på jorden….när alla träd tagits ner har man förstört det mycket delikata samarbetet som träd för med svamparna i marken, som tar århundraden av uppbyggnad … svamparna får av träden del av solens energi i form av koldioxidens förädlingsprodukter, som tillverkas av blad och barr…i utbyte får träden fosfor, kväve, vatten och massor av mineralämnen, när det skiter sig med en plantering är det oftast detta som fallerar, svaga träd med små rötter dör lätt av det mesta, lite för torrt, lite för blött, lite för många granbarksborrar, lite för varmt, lite för kallt, lite för blåsigt osv…det är ju det som inte lars har förstått när han tittar på sina nuvärden och ekonomiska kalkyler, jag kräver inte att han ska kunna detta, bara att han inte dömer ut kontinuitets skogar på felaktiga grunder och med en ekonomisk kalkyl i näven…. träd är inga småföretagare som jobbar dygnet runt gratis åt oss människor, de är ett kollektiv som hjälper varandra och helst vill slippa människor…låt oss åtminstone försöka förstå vad dom behöver för hjälp av oss om vi nu ändå ska utnyttja dom…..

    Gilla

  13. jag tar upp diskussionen hit när jag svarar på lars lundqvist kommentar….lars, det är verkligen dyster det du säger ”Tror Herman att alla en dag kommer att komma överens om att precis så här mycket är precis lagom? Knappast troligt…” det är ju faktiskt ganska ofta man kommer överens om vad som är lagom, vi har ju lagarna för att reglera vad som är lagom…..straff, hastighet, skatt, integritet och så vidare…. men om du hejvilt blandar äpplen och päron så försvårar du möjligheterna att bestämma vad som du säger är ”precis” lagom, förresten är bara det ordet (precis) ett försvårande av att komma överens… nu tar vi det här lite populärvetenskapligt så alla hänger med…. dynamiskt är inte stadigt säger lars, och det är rätt, men att ta det ur sitt sammanhang som jag skrev om, är ohederligt…stadighet för att bevara det dynamiska går mycket väl att säga, ett kalhygge är att påverka dynamiken hos ett ekosystem på ett felaktigt vis (tappar man arter och samspel i ett ekosystem så har man skadat dynamiken) här kommer din fråga in ”hur mycket är okey att manipulera naturen” mitt svar är att ett kalhygge inte är okey, och jag tror jag en dag kommer att få rätt i det, och faktiskt att vi kommer att komma överens om att det är ”precis lagom” att utesluta kalhyggen över ett hektar tex…. när de gäller min påstådda vurm för parker så är den inget jag vill ha generelt i våra skogar, det är ”precis lagom” med dom som finns idag och bara dom får vara kvar så är jag nöjd… men jag ska tala om när sveriges skogar var någorlunda lagom (i modern tid), och dit återvänder jag gärna och förhoppningsvis våra lagstiftare tar det som ett tips..det år jag föddes 1953…ni kan alla se exakt hur skogarna i sverige såg ut mellan 1950 och 1960… de ekonomiska kartorna som finns och gjordes under denna tidsperiod baserades på mycket detaljrika flygfoton, varje träd går att betrakta, det mest fantastiska är det lars tror att jag menar är parkliknande skogar….nej det är hag, äng och åker….2 miljoner hektar har planterats igen med vidriga granplantager sen den här tiden…. här kan ni göra en flygning över ett landskap som jag tycker vi ska ta oss tillbaka till, jag lovar att det skulle vara en höjdare för sveriges folk och deras psykiska hälsa…. https://kartor.eniro.se/?c=59.478743,18.190269&z=15&l=historic och till erik som störs av min anonymitet så kan jag berätta att du nog är en av få som inte vet vem jag är… jag är ”precis lagom” anonym…

    Gilla

    • ”Det var bättre förr. Ju förr desto bättre”, eller…?

      Vi människor präglas av den miljö där vi växer upp och det gäller även hur vi uppfattar vad som är bra, normalt, naturligt. På det viset är det inte det minsta konstigt att den som växte upp i 1950-talets skogslandskap där det fanns insprängda hagmarker som reliker av ett äldre bondesamhälle och där hyggen sällan var större än några hektar tycker att den typen av landskap är det bästa.

      Men dåtidens skogsbruk och skogsindustri var annorlunda jämfört med dagens. Den dynamiska utveckling som jag skrev om gäller ju även allt mänskligt. Vi reser på ett annat sätt idag jämfört med 1950-talet, vi bor bättre, vi har högre materiell levnadsstandard, vi har ett annat jordbruk, fler har egen bil, vi har datorer och internet, osv. Det allra mesta är faktiskt bättre idag än det var på 1950-talet. Men när man som enskild individ ska jämföra hur det var förr jämfört med idag så blir det en konstig jämförelse eftersom man då jämför 4-åringens perspektiv på 1950-talet med 64-åringens perspektiv på hur det är idag.

      Ulf tror att kalhyggen kommer att förbjudas och jag är lika övertygad om att så inte kommer att ske. Skälet är att oavsett vad man tycker om hyggen rent estetiskt så är det ett fungerande sätt för oss människor att uthålligt kunna skörda virke. Så länge vi behöver virke så kommer vi bedriva skogsbruk och i boreal skog är trakthyggesbruk det system som långsiktigt ger oss den högsta produktionen. Idag vet vi att systemet samtidigt har negativ inverkan på organismer som inte tål kraftiga störningar och då får man lösa det på olika sätt. Men lösningen är inte att generellt förbjuda kalhuggning.

      Jag är helt övertygad om att vi även i framtiden kommer att se hyggen som det på Hermans foto, men jag hoppas att de flesta hyggen ser lite bättre ut än på fotot. Inte menar väl Herman att det där är ett föredöme? Var finns de större lövträden, evighetsträden, högstubbarna, osv? I mina ögon är det ett ovanligt kalt hygge på bilden och det är vi väl ändå överens om att helt kala hyggen vill vi inte ha, inte ens när de lyser vackert av blommade mjölkört.

      Liked by 1 person

      • ”Vi människor präglas av den miljö där vi växer upp och det gäller även hur vi uppfattar vad som är bra, normalt, naturligt.”… nä det är ännu tydligare lars, vi präglas av den miljö vi vistas i…. och man måste vara jäkligt stark för att inte låta sig påverkas…. din vetenskap är inte heller särskilt objektiv, de ekonomiska teorierna verkar helt ha tagit över och naturen är satt på undantag….numera är granar, tallar och björkar små företagare som ska mjölkas och bidra till nationalekonomin av stat och industri….och det verkar inte bekymra dig det minsta….om nu en produktionsskog baserad på kalhuggning är det som gäller i framtiden och det är ju det du säger, då måste jag säga att den dynamiska ”utvecklingen” hos människan verkligen gått i stå…. vi kan så mycket bättre …och om man tror att de som är starkast är de som har rätt, så har vi ju bara hamnat i medeltiden och inte i 50talets sverige …och när jag säger att det var bättre förr så talar jag för den stumma naturen och för ett mänskligare samhälle…..jag kommer också att få rätt när det gäller kalhyggesbruket, det går snabbt när väl snöbollen börjar rulla… det finns väl inget stokastiskt (du kan väl skriva slumpartat) i dagens produktionsskogar, med ett kalhygge är allt noga uträknat, nuvärden och annat blaj blaj, men det kommer aldrig att hända, det ni lär ut… jag kan räkna ut vad som kommer att hända med dessa skogar om inte kalhyggesbruket stoppas, det finns inget slumpartat med den uträkningen, arterna kommer att minska, skadorna på grundvatten och symbiosen (det nära förhållandet mellan organismer) kommer att ta stor skada, det kommer möjligtvis att vara en slump om du får något betalt för den gallrade skogen, slutavverkningen ger väl något men aldrig så mycket som du lagt ut på inköp av fastigheten…. varför jag är så säker på att kalhyggen kommer att förbjudas, är att jag tror vi kommer att bli allt mer duktiga att implementera det som allmänheten vill ha…..ja det är ett svårt ord som inte många kan definiera … implementering .. implementeringsteorierna började användas först på 70 talet, en av våra mest orädda forskare, bo rothstein, har forskat mycket på hur implementeringen har använts och han är ju inte nådig i sin kritik… ordet betyder att genomföra fattade politiska beslut… det stora problemet i implementering har varit att vi gör skillnad på de två grenarna .. beslutsfattare och verkställare…styrning och kontroll… alla förstår att det går piprätt om man i denna styrmodell inför något så korkat som frihet under ansvar, jag är ganska säker på att det blir ett slut på det…för allas bästa…jag återkommer.. och utvecklar vid ett senare tillfälle…

        Gilla

      • De som följt debatten här inne en längre tid har alldeles säkert lagt märke till att du Ulf väldigt ofta pratar ekonomi, hur mycket du tjänar på din skog osv, medan jag väldigt sällan pratar ekonomi. Produktionsforskningen handlar inte om ekonomi utan om hur träd växer.

        Det skulle förvåna mig om ”den stumma naturen” tycker att just 1950-talets svenska landskap vore optimalt. Mig veterligt så tycker ”den stumma naturen” ingenting utan det är vi människor som tycker en massa, men om man vurmar för naturlig natur, opåverkad av människor, så är snarare 1950 f kr ett bättre årtal för då fanns det knappt några människor här uppe. Knappt några granar heller för den delen.

        Men visst präglas vi av den miljö där vi dagligen vistas. För de allra flesta här i landet så innebär det stadsmiljö, shoppingcenter, arbetsplatser, skolor, dagis, trafik, bostäder, osv, inte landsbygd och definitivt inte skogsmiljö. Det en helt överväldigande majoritet av allmänheten vill ha tycks alltså vara tätorter, bra kommunikationer, snabbt internet, tillgång till affärer, restauranger, biografer, och gärna parker och nåt trevligt friluftsområde nära tätorten. Men de allra flesta vistas faktiskt aldrig i skogen. Skogen är nåt man ser från bilen, bussen eller tåget när man är på väg nånstans. Samma sak gäller för jordbrukslandskapet och djurhållning. Väldigt få vet numera hur jordbruk fungerar, hur uppfödning av grisar och kor eller produktion av mjölk fungerar, eller för den delen hur skogsbruk fungerar. Desinformation från gamla gubbar med bristfälliga kunskaper i både ekologi och hydrologi gör dessvärre inte att allmänhetens kunskapsbrist blir mindre eller att politiker fattar klokare beslut.

        Liked by 1 person

      • Det var huvudet på spiken det, Lars L.
        Under mina dryga 40 år i skogen som skogsägare, entreprenör, virkesköpare och planerare har jag sällan träffat på folk i skogen, förutom vid bärtider och jakt. Den omhuldade turistupplevelseintresset ger jag inte mycket för. De flesta turister besöker andra platser än skogen ….. 😉

        Liked by 1 person

      • jag har inte ekonomi som något stort mål med min skog och det kan man inte ha om man ska ta hand om naturen och skogarna på rätt sätt, att jag ändå tjänar pengar på den är bara något jag tycker jag bör tala om… det är ju avslöjande när du lars säger att jag desinformerar.. men att åka runt som du gör och säga att det bara finns två sätt att bruka skog, en som leder till att inga träd finns kvar ( flerskiktade skogar) och en som leder till välstånd och ekonomi (kalhyggesbruk) är väl en större desinformation.. alla saker vi är oense om är ju faktiskt öppna frågor, på ett eller annat vis outforskade, ifrågasatta, dåligt utforskade och så vidare, att säga då att jag kommer med desinformation är ju lika fel som att jag skulle klaga på dej när du säger att det inte finns någon bra forskning på en fråga, och det gör jag ju inte…jag klagar bara på när du tvärsäkert säger att det är bättre eller det är sämre
        när det gäller folk i skogen så går så mycket skrönor om att vi gör si eller så, mitt bidrag till myterna får väl bli att vi kanske ska titta på hönan och ägget, går man (eller inte) till skogen för att den är så jäkla ful att man bara blir ledsen eller för att man hellre vill sitta på krogen eller nåt annat urbant sätt att fördriva tiden .. för er som undrar vad detta tjatande mellan lars och mej beror på så kan jag säga att om man är den som forskat mest på alternativt skogsbruk i sverige och sen åker runt och säger att det är värdelöst (på vilka grunder) så måste man bli ifrågasatt, allt annat vore fel av mig om jag vill ta mitt ansvar för den stumma skogen som nu exploateras till en gräns jag inte kan tillåta…. ta en titt på hur det kan låta när lars för hov…. https://urskola.se/Produkter/182125-UR-Samtiden-Samhallets-utmaningar-Bra-och-daligt-med-hyggesfritt-skogsbruk

        Gilla

      • Titta en gång till Ulf!, och lyssna riktigt noga utan att ha förutfattade meningar, så kanske du förstår vad Lars L. försöker säga ….. det kanske är svårt när man har målat in sig i ett hörn, men gör ett försök iaf 😉

        Gilla

  14. Göran Rönning som skriver så mycket om rättsröta kan väl tala om vad Skogsvårdslagen säger om återväxtskyldigheten efter slutavverkning och framförallt om vilka straff som kan utdömas enligt lagen om föryngringen misslyckas? Inte i allmänna ordalag och med en massa tyckande utan med hänvisning till lag och förordning. Jag hittar ingenting i lagen om att någon kan bötfällas för att ha försökt men misslyckats. Men Göran Rönning kanske vet? 🙂
    Eller Herman? Varför inte förklara hur lagen funkar i nästa blogginlägg?

    Gilla

  15. danske biologen peer högsberg skrev i en betraktelse ”hvad er natur” …. ”Hvis vi ikke ønsker tager stilling til naturværdier og naturbevarelse, risikerer vi at ”udviklingen ” leverer et landskab vi ikke ønsker at færdes og leve i.” … ja det är väl dit vi i sverige är på god väg .. man får hoppas våra politiker lyssnar mer på en stum natur och en bekymrad befolkning än på en stark industri och en köpt forskarkår….

    Gilla

  16. när man hör industrins och de olika skogsägarorganisationerna argumentera om förträffligheten i det svenska sättet att bedriva skogsbruk på, så måste man ha i minnet att de argumenterar för att kunna fortsätta med sitt skogsbruk på samma sätt som de gjort de senaste 30-40 åren..det är ju ett skogsbruk som är starkt ifrågasatt .. https://www.svd.se/skogsbruket-ar-det-storsta-miljohotet .. och många respekterade forskare världen över är av samma åsikt som de högljuddaste svenska kritikerna … att man då från skogsindustrin framhäver kalhyggesbruket, som är det allenarådande i sverige, som miljövänligt och hållbart är ju en självklarhet, men verkligheten ser ju helt annorlunda ut….vi har sen SMILE (Skogsbrukets MILjöEffekter) tiden satt upp mål som vi aldrig varit i närheten av att uppfylla….tex de frivilliga avsättningarna (som inte förpliktar till någonting) men som skulle vara grädde på moset, har bara minskat under de senaste 15 åren, och ingen ljusning syns där, riksdagens miljökvalitetsmål 1999-2006 på 400tusen hektar till naturreservat biotopskydd naturvårdsavtal slutade med att 140 tusen hektar avsattes…målet 2007-210 på 900tusen hektar skyddsvärd skog blev också en ”fingetutt” .. i rapporten 5255 skogspolitisk utvärdering 2001 skriver man ”ytterligare åtgärder krävs för att nå miljömålet. Här är uthålligheten i insatserna viktig, eftersom brister i skogslandskapet vad gäller förutsättningarna för den biologiska mångfalden i många fall tar lång tid att rätta till.” men när man tittar på vad som hänt på dessa 16 år så finns ingen uthållighet, bara stora misslyckanden med att nå målen och nya reviderade mål, allt lamare och allt mer pro industri focuserade….de 1400 miljoner kubik skog som avverkats under dessa 16 år, har försvagat naturens och skogens motståndskraft enormt, minsta storm och minsta minskning av nederbörden dödar granplantagerna… vi har enorma ytor av tomma hyggen där stora åtgärder behövs för att få upp skogar igen, jag kan peka ut hundratals hektar bara i mina hemtrakter, där man inte får fart på skogen efter kalavverkningar, dikningar kommer att krävas på många av dessa tomma hyggen, gran på tallmarker har blivit regel och inte undantag, dessa granplantor tål varken för torra eller för blöta marker och klarar inte minsta barkborreangrepp…… det finns alltid en baksida om något går för lätt, att kalhugga är ett simpelt och lätt sätt att bedriva skogsbruk, men det har en enormt tråkig baksida….

    Gilla

    • Ulf har fullständigt rätt. Vi som nästan dagligdags vistas i skogsmarkerna lägger allt oftare märke till de misslyckade kalhyggena där gräset och ljungen frodas allt mer, men någon skog finns där inte. Trots att hygget legat kalt där både 20 och 30 år. Om vi kunde så skulle vi ta med dessa gapiga kalhyggesivrare som påstår att det växer så det knakar, till dessa kalhyggen.
      Men tyvärr är dom så usla fega att dom aldrig vågar se sanningen i vitögat. Det som är ytterligare anmärkningsvärt är att inte ansvarig tillsynsmyndighet Skogsstyrelsen reagerar. Det måste helt enkelt bero på att: det råder SKOGSPOLITISK RÄTTSRÖTA i landet. Detta konstaterande och påstående har jag framför många gånger. Men ingen från ansvarig myndighet eller från skogsetablissemanget protesterar eller går i svaromål, ytterst märkligt.

      Gilla

      • Klas Ancker hade ett klokt inlägg om ”confirmation bias” och det du skriver är ett perfekt exempel på det. Du ser hyggen som misslyckats där du tycker att det borde varit en skog idag, men du ser inte de hyggen som lyckats därför att där är det ju skog så du lägger inte märke till dom. Dessutom ser man ju tydligt hur stort ett hygge är, eftersom man kan se ut över hygget, men man ser inte hur stor skogen är för det är en massa träd som skymmer sikten. Så du ser inte hur djup skogen är, bara hur djupt hygget är.

        Den som hävdar att allt är åt helvete kommer bara se misslyckanden – ”confirmation bias”.

        Självklart finns det hyggen som misslyckas. Men spelar det nån roll om man ser till totalen? Vad gör det om det tar 20-30 år för ett enskilt hygge att få godkänd föryngring när man lyckas på 190 000 hektar varje år? Förr eller senare kommer det dessutom skog överallt. Precis överallt.

        Liked by 1 person

      • Signaturen skogskatten som inte vågar framträda med riktigt namn försvarar lagbrotten, inom skogsbruket, jag blir inte förvånad. Han vet mycket väl att dessa misslyckade föryngringar är ett lagbrott mot skogsvårdslagens återväxtskyldighet. Det alvarliga i skogsbrukets lagbrytande är att Skogsstyrelsens högste chef Herm inte heller bryr sig, inte heller de ansvariga politikerna heller. Anledningen är lika enkel som självklar, jag har sagt det otaliga gånger tidigare, och det tål att upprepas – DEN SKOGSPOLITISKA RÄTTSRÖTAN.

        Gilla

      • I det stycket där Göran Rönning kräver att återplantering på hyggena ska ske, håller jag med! Vi som sköter skogen och planterar efter att ha avverkat ska kunna kräva att alla följer skogsvårdslagens paragraf om återväxtsskyldighet.
        Signaturen ”Ulf” då! Vilken fegis är det som döljer sig bakom den då, Göran Rönning (Skydda Skogen)?

        Gilla

      • Göran, jag kan svara på ditt påstående om rättsröta i skogsbruket:
        Nej, du har fel. 🙂

        Läs lagen, noga, så ser du var du missförstår. Du måste skilja på lagtext, förordning och föreskrifter, som är bindande, och allmönna råd som bara är just råd.

        Gilla

      • att tiga ihjäl ett problem är bara dumt, att försköna eller bagatellisera, likaså… skogsägarna stora som små, måste se verkligheten i vitögat … man pratar ofta om att naturen är dynamisk (i stadig förändring) men det betyder inte att kalhugga är en av de acceptabla förändringarna, den stadiga förändringen ska just vara stadig, vilket förutsätter kontinuitet, ett så enormt komplext system låter sig inte manipuleras utan att säga ifrån eller skadas….trädarter ska bara slå rot där de känner sig tillfreds i alla avseenden…jordmån, fuktighet, solläge mm måste passa för att de ska kunna hävda sig mot andra härskare bland träden… att plantera träd är ett lotteri och ett manipulerande av naturen… ofta ser du först efter 30-40 år att det var dumt att plantera hygget med ett visst träd (dom dör eller får usel kvalitet), idag ser du oftare än någonsin döende träd, krokiga, buskiga utan topp, ingen talar längre om detta som felsatsningar eller manipulerande, utan det är alltid torka, granborrar eller global uppvärmning (försurning är ute i dessa bulshittares värld) som är boven…att det skulle vara något fel på skogsbruket är uteslutet…. att ”börja om” har blivit en slagdänga som rabblas allt oftare, men om vi nu börjar tala om dessa allt större problem i skogsbruket så finns ju en möjlighet att vi tillsammans kommer på vad som skulle kunna göras för att få skogarna att bli vackra timmerskogar igen, en frisk natur är alltid vacker, stora och små träd i olika åldrar skapar alltid vackra skogar….och att plantera contorta tex, är väl något som borde ha förbjudits för 50 år sen…att vi fortfarande gör det är ju ett stort bevis på att skogsbruket inte är värdig sin frihet…. för mig är det ett ultimat bevis på att man behöver förmyndare och att vår forskarkår inte klarar av att säga stopp, inte ens för något som är så uppenbart fel….

        Gilla

      • och så här håller man på i oändlighet… sveriges natur och skogar har blivit ett laboratorium för de mest groteska försök.. skogsstyrelsen, slu skogsforskning och politiker står som nickedockor och ser på utan förmåga att sätta stopp för skogsägare som har frihet under ansvar, man undrar var finns ansvaret…det farliga i att leka med främlingar som står mycket nära de inhemska arterna är ju givetvis att här uppstår blandformer som sen med lite mänsklig hjälp slår ut de renrasiga träden som anpassat sig under tusentals år, normalt försvinner ju främmande träd snabbt, då dom slås ut av de inhemska arterna i en kontinuitetsskog …men numera sätts ju dessa normala skyddsbarriärer ur spel av kalhyggesbruket och alla dessa penning och tillväxtfixerade människor som styr över vår natur…kan jag få någon hjälp av vetenskapen här, eller är ni som martin liter king beskrev de farligaste människorna i ett samhälle …. de goda men tysta….. http://www.granplantor.se/html/plantor_hybridlark.php

        Gilla

      • Att naturen är dynamisk innebär att förändringarna *inte* är stadiga, i en jämn takt. Tvärtom är det allra mesta stokastiska processer så variation är det naturliga. Variation av variationen dessutom. Plötsliga bränder, stormfällning, massutbrott av insekter, torka, jordbävningar, orkaner, osv är precis lika naturligt som de mindre störningar som hela tiden sker i skogen och som gör att enskilda träd dör. Vi människor föredrar ofta att saker och ting ändras så lite som möjligt, såvida vi inte själva bestämmer oss för att ändra något väldigt tvärt, men ”naturen” har ingen åsikt utan det som sker det sker.

        Vad som är vackert är synnerligen relativt. Vi tycker inte samma alla människor och dessutom förändras idealen över tiden. Det Ulf vurmar för påminner mest om de engelska parker som man anlade vid slott under 1700-talet och inte speciellt mycket om orörd boreal skog.

        Ulf skriver ”att plantera träd är – – – ett manipulerande av naturen”. Det är naturligtvis helt sant och samma sak gäller all gallring, allt jordbruk, all trädgårdsskötsel och allt annat nyttjande av växter för mänskligt bruk, liksom all jakt, fiske, att vi plockar bär och svamp, osv., för att inte tala om alla husdjur vi människor vill ha. Hundar, katter, hamstrar, hästar, kor, grisar, höns, undulater, osv.

        Mänsklighetens historia och utveckling hänger intimt samman med vår förmåga att manipulera naturen till vår fördel och det är naturligtvis precis det vi gör när vi bedriver skogsbruk. Så kärnfrågan handlar alltså inte om huruvida det är okej att manipulera naturen eller inte, för det gör vi hela tiden, utan hur mycket som är okej. Skogsbruk innebär att avverka träd och det diskussionen gäller är hur många träd man får avverka vid ett och samma tillfälle på ett och samma ställe. Alla träden eller bara en del av träden. Där kan man tycka olika men man bör rimligen också väga in vad de framtida konsekvenserna blir av att göra si eller så. I Sverige är både kalhuggning och gallring tillåtet. Gallring används dessutom på större arealer varje år än kalhuggning.

        Användning av främmande trädslag kan tyckas handla om en helt annan dimension men det är egentligen bara en variation på samma tema. ”Contortatall hör inte hemma i den svenska naturen” säger kritikerna. Nej, men det gör inte heller korna på våra betesmarker, eller den säd vi odlar för att få mjöl till bröd, eller potatis, osv. Här handlar det alltså om huruvida vi ska betrakta skogen som nånting ”naturligt”, väsensskilt från all den mark som vi brukar för andra ändamål. Med tanke på att vi har brukat de svenska skogarna på olika sätt i flera hundra år så kan den knappast betraktas som naturlig i bemärkelsen ”opåverkad av människan”.

        Så återigen handlar det om hur mycket manipulation som är okej. Att ha utländska trädslag, contortatall, lärk, Douglasgran, osv, på några få procent av all skogsmark, är det för mycket eller okej. Det är naturligtvis upp till var och en att ha en åsikt. Men rent lagligt så är det faktiskt lika tillåtet att plantera den utländska contortatallen som att odla vete, som ju också är utländskt.

        Slutligen: Att växtätare påverkar förekomsten av växter borde inte komma som en överraskning för någon. Ju fler växtätare, desto mer äter de. Naturligtvis har jakten en stor inverkan på viltstammarna och därmed på växtligheten på hyggena. Problemet är väl att nästan alla tycker väl att det är kul att se en älg, men ingen vill att dom ska äta på träd som vi vill odla. Fast älgar äter ju träd så man kan inte både ha kakan och äta upp den. Så återigen blir det en fråga om vad som är okej. Hur glest med älgar eller hur mycket betesskador är okej?
        Hur kan någon tro att människor ska kunna komma överens om just den frågan när vi inte kan komma överens om nästan nånting annat? Tror Herman att alla en dag kommer att komma överens om att precis såhär mycket är precis lagom? Knappast troligt…

        Liked by 1 person

      • Hej Göran! Vi håller med om att arbetet med föryngring inte alltid fungerar som det är tänkt och det finns flera orsaker. bland annat en för stor viltstam som betar ned och att det planteras för lite tall. I den frågan har vi varit mycket aktiva när det gäller debatt. Men det finns också exempel där markägaren inte gjort tillräckligt. Vi ser inte allt, men när vi får vetskap om brister agerar vi. Det kan handla om krav på åtgärder där markägaren får betala vite om inte mer åtgärder sätts in för att få ny skog att växa. Vi har även drivit fall till domstol. Det kan man inte kalla rättsröta.
        //Magnus Viklund, tillsynsenheten, Skogsstyrelsen

        Gilla

      • Hej Magnus
        Med dagens avancerade datateknik bör det rimligtvis inte vara några svårigheter att upptäcka Misslyckade föryngringar. Makabra körskador. Nedkapade örnboträd. Sönderkörda öringbäckar. Sönderkörda fornminnen. Sönderkörda kulturminnen. Sönderkörda fäbodstigar. Skogskövlingar i skyddade naturreservat……. lagbrott mot Skogsvårdslagen…. lagbrott mot Miljöbalken…. lagbrott mot EU:s Vattendirektiv…. lagbrott mot Rättegångsbalken… lagbrott mot Rennäringslagen… etc…… Den ansvariga tillsynsmyndigheten är Skogsstyrelsen, men några ingripanden mot dessa lagbrott i skogen ser vi inte röken av, eller ytterst, ytterst sällan, istället är det ofta Länsstyrelserna som reagerar och polisanmäler lagbrotten i skogen. Det finns färska exempel nyligen där Skogsstyrelsen vägra anmäla, trots klara lagbrott. När denna undfallenhet sker år efter år, år efter år, år efter år mot gällande lagar – ja då är det den SKOGSPOLITISK RÄTTSRÖTA som råder i landet . För mig är det helt obegripligt att detta kan fortgå i en rättstat där alla andra näringar tvingas följa gällande lagar och förordningar. Men inte skogsbruket. För det verkar faktiskt vara så att skogsbruket är straffriförklarade..

        Gilla

  17. det var några här (dom är borttagna nu) som tyckte att etappmålen för skogen var uppfyllda för att regeringen skrev så mitt i semestern 17 juli…men är det verkligen så… så här skrev skogsstyrelsen under försommaren i meddelande 4/2017 ” drar Skogsstyrelsen slutsatsen att etappmålet om att arealen frivilliga avsättningar bör öka med 200 000 hektar till 2020 inte kommer att nås. Som sägs ovan så kan vi inte belägga någon ökning mellan 2010 och 2016 och vår samlade bedömning för perioden 2016–2020 är att man kan förvänta sig en ökning på några tiotals tusen hektar” ja, jag hoppas ni inte censurerar er själva här…… och sen får man hoppas att svensk skogsindustri förstår att papperstiderna är förbi, på norra delen av klotet, hur svårt ska det vara..och att solen tar över energin, och inte biobränslet som man ”lyckats” lura på alla stackars kommuner i sverige, lägg ner nu och börja anpassa er till det som ger pengar…..och liv…. det är ett fungerande ekosystem och en natur vi kan vara stolta över, inte ett fattigt utkonkurrerat land med en natur som ser ut som hirocshima 1945…..i norge läggs nu de sista pappersbruken ner, man avverkar 9 miljoner kubik på halva sveriges skogsyta, borde inte det säga något om sveriges 80-90 miljoner…. om norge avverkade som sverige borde det ju vara 40-45….och så här är det ju i alla civiliserade länder… naturen först och sen lite skogsbruk, inte tvärtom… http://www.atl.nu/skog/annu-ingen-losning-for-norske-skog/

    Gilla

    • Om regeringen skriver att riksdagens etappmål är nådda så spelar det väl ingen roll vad Skogsstyrelsen skriver om nåt helt annat?

      Gilla

  18. Måla skogen i fler färger en grunbdsyn som övertäffar det mesta mkt bra försag som må begrundas, Markernas innehåll både oven och under jord bör vi börjamed att studera. Det finns så mycket att finna biologiskt och inte minst ekonomiskt.
    Med vänlig hälsning Rolf

    Gilla

  19. Trakthyggesbruket ger som nämnts goda förutsättningar för mycket mat åt viltet, och dessutom en hög diversitet bland trädslagen. Föryngringen av glasbjörk, vårtbjörk, asp, rönn och sälg gynnas t ex rejält av detta brukande. Men om viltstammarna är stora så betas de sistnämnda arterna effektivt ned. Nivån på viltstammarna kan vi dock styra med avskjutningspolitik och rovdjurspolitik.
    På vissa håll i landet är viltbetestrycket extremt högt och har så varit under mycket lång tid, medan det i andra delar har skett tydliga förändringar. Från mitt torpfönster i Dalarna noterar jag t ex att rönn idag ledigt tar sig upp över älgbeteshöjd och blir trädformig, liksom att rallarrosen växer sig hög. För trettio år sedan hittade man bara dessa arter i knähöjdsnivå. Men tack vare älgavskjutning och lo och varg på skogen så har denna positiva förändring skett.

    Gilla

  20. För att komma framåt behöver man en målbild, en vision.
    Det saknas.
    Vi har skogsväsendets vision, ett land av plantager.
    Vi har miljörörelsens vision, ett land av reservat.
    Inget av det har något med verkligheten att göra.
    (kan bero på att dom som hittat på det bor 100 mil bort
    i storstadsdjungeln)

    Grundfelet är att staten äger mest skog, men det är svårt backa tiden 150 år till före Avvittringen.
    Men avkolonisering har förekommit på andra håll också.

    Visionen måste vara något som fungerar.
    Något av värde.

    Kan vara värt snegla ut över världen där inte korruptionen är lika djup som i svenskt skogsväsende.

    Gilla

  21. För att nå en förändring måste det skjutas fler rådjur och älgar. Älgarna måste skjutas där de är och gör skada, detta kommer att innebära att tilldelningen av älg per 1000 ha blir olika i jaktlagen. För att nå bättre avskjutningsresultat och därmed mindre betningsskador måste alla älgar vara skjubara från första älgjaktsdagen. Kvotera de vuxna djuren så det verkligen skjuts hondjur, komplettera detta med fri kalvavskjutning. Genomförs detta i älgskötselområden under t.ex en treårsperiod kommer det att ge mindre betesskador orsakade av älgar. Detta är en process att genomföra i jaktlagen, jag vet att det går då jag som ordförande i ett älgskötselområde varit med och genomfört det men det krävs ett bra samarbete och engagemang mellan markägare och jägare. Idag har vi ganska nöjda skogsägare i älgskötselområdet.

    Liked by 1 person

  22. Det är ingen nyhet med oacceptabelt stora älgskador. Det var i slutet på 70-talet älgstammen och därmed älgskadorna exploderade https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2015/09/23/antal-skjutna-algar-19511952-20142015/ En offentlig utredning ”Betänkande av Utredningen om en bättre älgförvaltning”
    SOU 2009:54 ledde till ändringar med syfte att reducera älgarnas olägenheter, Skogsskadorna ter sig dock nu fortfarande oacceptabla, de vidtagna åtgärderna har varit otillräckliga.
    Bl a Skogsstyrelsen bör undersöka orsakerna och föreslå åtgärder.
    Fast för mig ter sig lösningen enkel. Länsstyrelserna bör inte verka hämmande på avskjutningen i de områden där älgskadorna är stora. Motsvarande gäller annat klövvilt också.

    Gilla

    • Dag Lindgren vet mycket väl att det är det schabloniserande kalhyggesbruket som har skapat den ohämmade älgexplosionen. Stoppa kalhyggesbruket, så minskar även älgexplosionen med mindre bete för köviltet som i sin tur minskar älgförekomsten, konstigare än så är det inte. Det finns det hur många vetenskapliga rapporter som helst att ta del av, för den som vill se – för den som kan läsa – och för den som vill förstå..

      Gilla

  23. På de flesta hyggena i Sverige finns inget att spara till viltet. Det mesta är nerbetat till under knähöjd. Det måste till en väsentligt högre avskjutning under ett antal år innan mångfalden kommer tillbaka.

    Liked by 1 person

  24. Enfaldig artikel från Skogsstyrelsen.
    Herman vet naturligtvis mycket väl att det är skogsbrukets kalhyggen som har skapat älgexplosionen i Sverige. Kalhyggena producerar exceptionellt rikligt med näring åt älgpopulationen som växer ohämmat på bekostnad av det levande skogsekosystemet funktionalitet. Detta schabloniserade kalhyggesbruk har bl.a. Herman varit aktiv drivande i Sveaskog, tillsammans med de övriga skogsetablissemanget skogsindustriernas vinstmaximering

    Gilla

  25. Nu är det ju inte bara klövviltets fel att det ej växer upp några RASE arter till fullväxta träd. Om 5 -6 år så kommer några dagsverkare att gå över detta hygge med röjsågar för att lämna så gott som enbart gagnträd kvar. Det mesta av lövet försvinner nog den vägen. Kvar finns bara en monokultur som då med stor risk, betas som det enda alternativa foderslaget. När man som jag har korridorer med Asp, Rönn, Sälg o Björk i sådan mängd i o nära nyplanteringar, att det inte ens blir nerbetat av stationära älgar. Då får man inget bete på Tallarna. Har just gjort den första stamkvistningen av en 6 år gammal Tallplantering med ett förband om ca. 1,5 m på knappt en ha. Det var fler Rådjusfejade Tallar (7-8 st) än betade av Älg. Stamkvistningen innebär att Tallarna nu växer fortare ur betesbegärlig höjd o med allt annat bete kvar, bör nog Tallarna vara säkra att nå dit utan skador. Det är då senare så mycket lättare att välja huvudstammar i en oskadad skog, än en betesskadad.
    Inte ett ENDA svenskt skogsbolag utför några som helst viltvårdsåtgärder, med den effekten att de får skador. Hygget ovan belyser ju inte så mycket av att det finns just ett överflöd av bete. Det talar mer om att där finns ingen Älg ! Gnällmetodiken har gått hem !

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s