Skogen

Underskatta inte den skötta skogens betydelse för mångfalden

bildskogI ett tidigare inlägg skrev jag att debatten om skogen skulle må bra av att lyftas från den schablonmässiga, svartvita beskrivning som ofta ges. En av kommentarerna till inlägget handlade om att jag ”utan ett enda argument som stöd…” påstått att den skötta skogen faktiskt också är viktig för den biologiska mångfalden. Det var en intressant kommentar, värd att reflektera kring.

Låt mig först göra klart att naturreservat och andra former av formellt skydd av skog är utomordentligt viktiga. Skogen är vårt lands vanligaste naturtyp och att skydda skogar för att bevara, utveckla och stärka biologisk mångfald är för mig självklart. Under överskådlig framtid kommer samtidigt den allra största delen av Sveriges skogar att nyttjas för skörd av råvara, vilket är en förutsättning i den nödvändiga omställningen till ett samhälle baserat på förnybara råvaror, bort från fossil olja, kol och naturgas.

Det här rymmer förstås en svår avvägning; i vilken utsträckning ska skogen brukas respektive skyddas? I Sverige hanteras den avvägningen genom skogspolitikens jämställda produktionsmål och miljömål. Viktigt att komma ihåg är att miljömålet inte bara handlar om att skydda skog, utan även vilken hänsyn till miljövärden som ska tas i den brukade skogen och på vilket sätt skyddad skog kan skötas för att dess naturvärden ska kunna bevaras, utvecklas och stärkas.

Det är ingen överdrift att förståelsen, acceptansen och genomslaget i skogsdebatten för värdet av den hänsyn som tas i den brukade skogen inte är särskilt stort. Den svartvita skogsdebatt som jag adresserade i mitt tidigare inlägg visar på just det. Exempelvis får de viktiga frivilliga avsättningarna sällan det erkännande de förtjänar utan fokus ligger ofta helt på det formella skyddet. Uttryck som ”mindre än 2 procent av skogsmarken nedanför fjällnära gränsen har idag fullvärdigt och långsiktigt skydd” illustrerar detta.

Men hur var det nu då? Är skogen utanför de formellt skyddade områdena viktig för den biologiska mångfalden? Det korta svaret är Ja, självklart. Eftersom jag själv är särskilt intresserad av fåglar väljer jag att åskådliggöra självklarheten i svaret ovan med några exempel från fågelvärlden. Av alla Sveriges järpar, morkullor, bivråkar, gråspettar, spillkråkor, slagugglor, skogsduvor, tofsmesar, stjärtmesar, större korsnäbbar, svarthättor, gransångare och trädkrypare – för att nämna några skogslevande fågelarter – lever en helt förkrossande majoritet av alla individer utanför skogsmark som är formellt skyddad. Faktum är att det är svårt att hitta någon enda fågelart (möjligen med undantag för den ytterst fåtaliga vitryggiga hackspetten) i Sverige där majoriteten av alla individer lever i formellt skyddade områden.

Nu handlar skogens biologiska mångfald förstås om mycket annat än skogslevande fåglar, men ovanstående exempel ger ändå en fingervisning om den brukade skogens betydelse för den biologiska mångfalden.

I Sverige brukas den helt övervägande delen av skogen. I flera avseenden är därför den brukade skogen (som omfattar mycket stor areal) sammantaget lika viktig för den biologiska mångfalden som den formellt skyddade skogen (som omfattar begränsade arealer). Men att därmed inte erkänna den formellt skyddade skogens värde för biologisk mångfald vore olyckligt eftersom det leder tanken fel. Det är kombinationen av formellt skyddade skogar, frivilliga avsättningar och brukade skogar med god hänsyn till miljövärden som ska ge oss verkligt Levande skogar i framtiden.

Jag är trygg i att den modell vi i Sverige valt för att kombinera produktion och miljö kommer att fortsätta visa sig framgångsrik. Allra helst om vi blir ännu bättre på det vi gör idag. Alla som följt den här bloggen vet att jag är övertygad om att allt som görs i svenskt skogsbruk idag verkligen kan göras bättre. Att lyfta blicken från diskussioner om procentsatser och istället se till hur vi kan fortsätta att utveckla och förbättra vår modell med naturhänsyn i olika skalor är ett steg i rätt riktning.

/Herman

Diskussion

63 responses to ‘Underskatta inte den skötta skogens betydelse för mångfalden

  1. Dag Lindgren du borde vara Generaldirektör för skogsstyrelsen Naturvårdsverket , länstyrelsen med fler myndigheter.

    Du har alla Sveriges skogsägare stöd bakom dig i dina förståndiga och kloka insikter och kunnande…

    Fortsätt det goda arbetet det uppskattar vi ansvariga skogsägare.

    PS: Underskatta inte den skötta skogens betydelse för mångfalden DS

    Gilla

  2. vad menar skogsstyrelsen med ”skött skog” ja det vet alla numera, det är en skog där stora ytor renrakas med några hänsynstofsar som oaser i en öken, och ett par ”evighetsträd” per hektar, det är en riktig fattigmansskog, som bör kallas plantage, bara passande i ett riktigt förljuget och andefattigt land som sverige…där kommer sedan planterade träd att odlas, inget av dom träden kommer under sin korta livstid uppnå det som benämns högsta kvalite, ingen av dessa plantor kommer att skapa det som är lockande och en skogs största förtjänst….mångfald, nyfikenhet, ro, upptäckarglädje, lugn, skydd, återhämtning mm om det nu finns en metod brukad i de flesta civiliserade länder som bevarar detta och som dessutom ger en avkastning som är nästan lika bra, vad väljer man då att göra, jo i ankdammen sverige så kör man allt i botten, industrin styr över politikerna och deras organisationer, dom har fått frihet under ansvar och skrattar de folkvalda rakt i ögonen….det är med förskräckelse andra länders skogsmänniskor ser på sverige, exemplen är alltför många…forskarkåren ägnar sin arbetstid åt att söka bidrag till forskning från industrin och de uppskrämda, vilseförda politikerna….här ett fint kandidatarbete som jämför vårat skitskogsbruk med ett skogsbruk som bevarar en fungerande och vacker skog, som dessutom alltid innehåller 20% träd i den högsta kvalitets klassen…handläggare lohmander jobbar inte kvar på slu, där pk dinosaurierna härskar, (vem vill stanna där som vill se sig själv i ögonen varje morgon)… http://stud.epsilon.slu.se/6193/23/udd_d_rowell_j_131021.pdf läs och tänk sen efter, är det värt att offra vår natur för att låta kalhyggesbruket fortsätta tills det har harvat den sista hektaren mark….95% av vår kultur i skogarna är fortfarande oupptäckt…en harvning med uppföljande plantering kan göra slut på de sista bevisen att där har funnits något värdefullt att tillföra vår historia…alla vet att vi kommer att få avsluta detta expriment med sveriges natur som nu är inne på sitt 6 decennium, vi kommer att få skämmas för vad vi gjort ingen kommer att behöva ta ansvaret ”det var såna tider då dravlet) men våra barnbarn och deras barnbarn får leva med förnedringen och en av världens mest lättillgängliga vildmark kommer att ligga där skadad och ruinerad för att kanske aldrig återhämta sig…skogsbolagen säljer ut och flyttar till ställen där odling av träd fungerar, vi sitter kvar med de kvalitetslösa skitskogarna, vi får mödosamt restaurera och återställa till flerskiktade och kontortafria skogar, men det blir som sagt inte ens våra barn barn som får se frukten av det återställandet…ett annat scenario jobbar skogsindustrin på….korta omloppstiden till 45 år, köra ut alla kommuners deponier från reningsverken i skogen och få betalt för det, kommunerna betalar nu 3-6 hundra kronor tonet för att deponera tungmetaller mm …här kan man snacka om win win för kommuner och skogsbolag, men det finns förlorare, svaka skitar som inte orkar kämpa emot bullshittarna i maktens korridorer …det är naturen glesbygdsfolket och de som är för fattiga att kunna flyga iväg till en frisk natur nån annan stans……

    Gilla

    • Jag kan ju tänka mig Ulf, att du hellre hade sett en rubrik i bloggen med en annan lydelse. Möjligen hade nästa i serien kunnat bli något liknande, -Underskatta inte den brukade skogens betydelse för utarmningen ! Men det innebär ju att någon även måste ge dig rätt i vissa saker, vilket kan vara tveksamt att så sker. Oavsett hur mycket av fakta som du lägger fram, så finns ju risken att dina tidigare inlägg på bloggen, har skadat ditt eget förtroendekapital.
      Jag kan nog också se att värdet i kontinuitetsskogsbruk, skulle kunna vara högre än i trakthyggesbruk. Mest för att jag inte följer den gängse brukningsmodellen med röjning o gallring. Så antalet träd / area gör ju möjlighet till ett högre uttag över tid. Men också det att mitt mesta uttag går till egen omsättning.
      Men jag tror också att detta i långt större utsträckning skulle kräva fler egenaktiva markägare och frågan är ju hur detta skulle påverka miljön. Risken är att det skulle bli mer negativt än som sit. är idag. Fler mindre maskiner i markerna som skulle behöva köras oftare för samma jobb.
      Samt att utan trakthyggesbruk, skulle det ju bli svårt för många olika företag att kunna upprätthålla sin maskinpark o anställda. Nya mer nischade verksamheter skulle komma in på scenen. Men frågan är ju om man skulle kunna upprätthålla den behövda produktionsnivån av skogsråvara så kontinuerligt som marknaden skulle kräva. Och med fler arbetande händer i skogen, finns ju en risk att varor som producerades av råvaran blev avsevärt mycket dyrare.
      Men med ett förändrat minskat köpbehov, skulle ju även efterfrågan gå ner om priset var för högt. Vilket skulle spara skog, men med risk att sänka lönsamheten för markägaren.

      Gilla

      • men du, varför tror du den behövda produktionsnivån finns……den är det ju de baggbölade skogsägarna som skapar bara genom att sälja sin skog för ingenting…..tror du att industrin och de stora skogsbolagen hade överlevt utan att baggböla de små skogsägarna….1988 var priset på massa och timmer dubbelt så högt som idag…….vad har sveriges skogsägare i huvet som tillåter sig att försöka konkurrera med plantager runt ekvatorn som producerar 100 kubik/hektar/år….vet inte hur många gånger jag ska behöva säga detta innan det går in……1988 var priset på skogsmark en fjärdedal av idag, hur dum får man bli egentligen, om skogsindustrin behöver förmyndare vad tror du de små skogsägarna behöver för hjälp, skogsbolagen och skogsägarföreningarnas virkesuppköpare står som spön i backen, någon kallade dom omvända dammsugarförsäljare, och det är ju vad dom är, med den största delen av lönen i provision så säger dom vad som helst för att få ta ner din skog, säg bara vad du vill höra så säger dom det, bankernas fondmånglare är ju rena söndagsskolan, jämfört…..så mycken ruttenhet och så lite ärlighet…som alltid när döende industrier kämpar för sin överlevnad…men det är nature och vi människor som betalar priset, medan industrins toppar köper sig egna paradis att leva i….

        Gilla

      • Ulf! Skogsindustrin behöver knappast några förmyndare. Det är väl snarast miljörörelsen som behöver kraftfulla förmyndare idag, så att de lär sig att inte försöka bestämma över andras egendom.

        Gilla

      • Och som Älgfoderodlare var inne på. Det är ju rotnettot som är det intressanta. Med alltför småskaliga avverkningsmetoder sticker avverkningspriset iväg och rotnettot försämras i samma utsträckning.

        Gilla

  3. Det som är lite snett är ju att Sveaskog som stor markägare. Får en massa miljoner för att de avsatt skyddsvärd skogsmark. Staten betalar staten för något som borde vara bara en självklarhet att göras utan ersättning från vår statskassa. Dessa medel skulle ju istället ha kunnat användas för att ersätta konfiskerad skog hos privatskogsbruket. Och eftersom staten förväntar sig ett vinstnetto av Sveaskogs skogsbruk, tar man nu av tidigare s.k. skyddsvärda skogsarealer för att förse statskassan med nya miljoner. Som man sen tar tillbaka i ersättning för nya objekt man avsätter under viss tid. Ett kanske inte helt rumsrent spel för galleriet. Man säger sig stå för en miljöpolitik man inte direkt efterlever i sitt eget affärsdrivande skogsbolag. En del av det som SS nya GD var ansvarig för under sin tid som chef på Sveaskog. Och visst blir det då trovärdigt när man sen står o avkräver av det privata skogsbruket, att vi ska göra saker bättre ! Jag tror nog att den svenska privat skogsägaren drar sitt strå till stacken i miljöarbetet för en bevarad svensk natur värd namnet ! Och det utan att få den kredit o ersättning de skulle behöva vara värda.

    Gilla

    • Jag blir lite undrande ”Konsult inom miljö & skog”, vad du har för avsikt med att lägga in hela mitt inlägg från Skogsforum(Skogsägare/Skogsmiljö o trädlära/”Vill skära ner 8 milj….) på denna blogg i ditt namn ? Upplever du inlägget som relevant o att det gör sin plats här. Då bör du nog kanske uppge att det är citerat av annan. Vilket då bör föranleda att du som citerar, lämpligen har en kommentar till grundtexten. Jag som författare av grundtexten har ju en rätt till det jag skriver. Och återges det i andra skrifter, skall det anges var källan kommer ifrån.
      Det går ju att följa via tidsangivelsen, att mitt inlägg var publicerat i Skogsforum före detta inlägg.
      Men min fråga till dig är, om du anser att denna text passar i detta forum ? Om, varför anger du då inte att det är citerat av annan ?

      Gilla

  4. Naturvårdskraven börjar nu te sig för omfattande i skogen med en irrelevant motivering, vilket leder till att brukad skog förvandlas till obrukad på lösa grunder, utan kostnad för myndigheterna och utan att ens räknas som skyddad. Detta är en konsekvens att huvuddelen av biodiversiteten återfinns i den ”brukade” skogen.
    Den emotionella irrelevant motiveringen kan sägas vara graferna av ”Planetary Boundaries”, där förlust av biodiversiteten ter sig ha överskridit gränsen mest och utgör det största hotet. Detta är väldigt subjektivt och osäkert och för den svenska skogen tycker jag det kan betecknas som en lögn. Jag anser människoarten är globalt hotad med en sannolikhet för utrotning närmaste seklet kanske 5%. Men detta utrotningshot mot vår art växer knappast genom att vi förstör biodiversitet nu. Tack vare att vi kontrollerat biodiversiteten för att gagna vår matproduktion lever nu tusenfalt fler människor ett längre och rikare liv än när började domesticera arter för tiotusen år sedan.
    Allra största delen av vår mat kommer från arter vi hade domesticerat för fem tusen år sedan. Vi modifierar dem efter våra behov och det kommer vi att kunna fortsätta med, de genetiska redskapen har blivit vassare och mindre beroende av i förädlingen bevarad variation och vi kontrollerar arternas betingelser bättre. Det är inte troligt livsmedelstillgången blivit större om vi inte utrotad mammuten eller grottbjörnen.
    Men det finns andra skäl att slå vakt om biodiversiteten än människans överlevnad och hur vi vanvårdat biodiversiteten fram till säg 1950 manade till kraftfullare åtgärder.
    För den svenska terrestra, speciellt skogliga, biodiversiteten är det troligen så att biodiversiteten är högre än någonsin förr om man räknade på ett sätt som jag tycker är vettigt. Jag tycker ändå det är motiverat med att försöka bevara och öka den skogliga biodiversiteten på ett samtidigt resurseffektivare och sätt som kan vinna acceptans och respekterar och stödjer huvuddelen av de åtgärder som hittills vidtagits. Men det är inte motiverat med så långtgående åtgärder som nu vidtas. T ex för att skydda lavskrika (fast det finns andra exempel). Jag hoppas skogsbruket inte kommer att acceptera detta även om miljödomstolen så gjorde det och Skogsstyrelsen gör det.

    Gilla

  5. Det är knappast en överdrift att säga att det s.k. ”miljöintresset” är att likna vid en statsreligion i Sverige i alla fall för den nuvarande regeringen där miljöpartiet uppenbarligen tillåtits äga denna fråga och sprida sin aktivism från maktens tinnar och torn. Skogsägare är mer eller mindre utsatta för myndigheters godtycke inte minst när någon från Naturskyddsföreningen eller Världsnaturfonden – som numera sitter i Skogsstyrelsen – knystar något om ”artskydd”.

    Gilla

  6. Förbjud fossila plastbärkassar
    Bioplast kan framgångsrikt tillverkas av produkter från jord- och skogsbruket och med fördel användas i bärkassar. I flera andra länder agerar man för att förbjuda fossila bärkassar. Det bör även Sverige göra

    Gilla

  7. Men eller hur!!!
    Förbränningsmotorer och flygplan är ju helt naturliga inslag i naturen. Plast i haven till fiskarna är ju också bara bra när deras naturliga föda minskar, de behöver bara vänja sig.

    All klimarexpertis ljuger ju också såklart, bara rädda om sina jobb.

    Såklart vill ju alla länder (förutom oljenationerna) hitta alternativa, initialt dyra lösningar, trots att olja är gott, billigt, nyttigt och räcker länge??

    Gilla

  8. Jorden är 4,54 miljarder år gammal och utan klimatförändringar hade inte evolutionen tagit de steg som lett till att vi människor befolkar jorden.

    Klimatförändringarna är nödvändiga och kommer alltid att fortsätta ske i perioder, så som de alltid har gjort. Om man ser till enstaka individer av levande djur och växter så är det inte alltid positivt, men ser man till hela grupperoch system av levande ting så är det positivt.

    Att påstå att människan ligger bakom, när vi bara har mätt temperaturer i cirka 200 av ungefär 4540000000 år är inte seriöst. Jordens temperatur styrs av såväl inre faktorer som tex vulkanutbrott som yttre faktorer som tex solaktivitet, som i sin tur styrs av andra yttre faktorer, osv. Hela rymden är ett stort system.

    Det finns många forskare som inte tror att människan ligger bakom, men när styrande politiker väljer att ge forskningsbidrag till de forskare som har idéer de gillar, så blir det en politiskt styrd forskning.

    Gilla

  9. Niklas undrar längre ner på denna tråd, vilka nya produkter som jag menar att skogen ska bidra med i framtiden. Tyvärr vet jag inte, man kan bara ana. Själva satsar vi på en kombination av skogsbruk och naturturism.

    Men den svenska skogen är värd cirka 1000 miljarder kronor och hur man än räknar är den avkastning vi skogsägare får från detta kapital, alldeles för låg. Virkespriset har sedan 1990 följt mjölkpriset ner i källaren! Det är ingen större hemlighet att om skogsägaren inom överskådlig tid ska sälja ett skogsskifte – så ska hen absolut inte avverka, eftersom man idag får mer betalt för virket på rot än avverkat, vilket om något sätter fingret på problemet med dagens skogsbruk. Trakthyggesbruket fungerar alltså allt sämre ekonomiskt.

    I arbete med det nationella skogsprogrammet tog regeringen tidigt fram, en bra bild på skogens nio (!) olika ekosystemtjänster. Men i praktiken handlar skogsdebatten mest om en av dessa, virkesproduktion. Jag hoppas att det finns betydande inkomster från skogen i de andra åtta nyttorna.

    Idag publicerades Skogsindustriernas ”Forskningsagenda” som faktiskt innehåller en massa relevant och intressant läsning. http://www.skogsindustrierna.se/siteassets/dokument/nra-sweden/skogsnaringens-forskningsagenda.pdf

    På 56 sidor pekar man på enorma behov av mer och ny forskning. Så här skriver man t.ex på sidan 25 . (Prioriterade FoU-aktiviteter: Andra ekosystemtjänster och nyttor för skogsmark):

    ”Forskning behövs för att öka kunskapen om ekonomiska, miljömässiga och sociala förutsättningar för utveckling och bruk av andra ekosystemtjänster än virkesproduktion.
    Det behövs analys av möjligheter och problem då värdeskapande biomassaproduktion, rekreation, jakt, kultur, turism, sport och andra ekosystemtjänster ska utvecklas parallellt. Här är det viktigt att beakta olika skogsägares och samhällens varierande förutsättningar i olika delar av landet”.

    Ja, så rätt så!

    Gilla

    • 30 hektar skogsmark kostar låt oss säga 1 miljon (en fin blandskog). vilka investerare skulle köpa den för att få en avkastning räknat i promille…..9000 kr/år närmare bestämt, det är vad stora svenska skogsbolag får ut från sitt skogsinnehav….3 stugor som hyrs ut i denna skog, tio veckor per år för femtusen i veckan skulle ge 150 tusen och bara brist på fantasi hindrar dig att öka på denna inkomst….jag påstod att skogsindustrin behöver en förmyndare, det är inget elakt, bara kallt konstaterande…att vara avskydd av allmänheten borde mana till eftertanke, man kan inte banka in lögner i folk, är något riktigt fel så är det, ….man kan ljuga lite, men sen blir det bara patetiskt…..

      Gilla

      • Ulf! Å dessa stugor är givetvis gratis i inköp, drift och underhåll, samt bygger sig självt? Skulle inte tro det. Det fodras naturligtvis en massa extra kapital innan stugan ens är redo att hyras ut och då måste du också få in helt andra pengar för att även kunna förränta detta kapital, än om du väljer traditionellt skogsbruk.

        Dessutom är ju stugmarknaden tämligen volatil, vilket gör stuginvesteringen osäker.

        Gilla

    • Leif! Även dessa övriga åtta ekosystemtjänster måste ju generera konkurrenskraftiga inkomster till markägaren. Annars är de ju helt ointressanta att satsa på. Här vill jag särskilt poängtera att dagens allemansrätt är en stor hämsko för markägaren.

      Gilla

  10. nettot för de stora skogsbolagen ligger på 2-300 kronor per hektar och år, jag skulle inte låta någon som är så usel på att hantera kapital komma i närheten av min skog….så var är de fantastiska fördelarna med kalhyggesmetoden, svensk skogsindustri behöver en förmyndare… att dom dessutom retar upp den tänkande delen av allmänheten och gör sig impopulära är ju ytterligare en orsak till att tänka om kring kalhyggesbruket…alltså både ekonomisk och moralisk bankrutt borde få svensk skogsindustri att tänka om, och det kommer givetvis att bli så, synd att det gått så långt bara….kom ihåg att jag alltid får rätt…(svårt att vara ödmjuk i det här sällskapet…)

    Gilla

  11. Tack vare att vi privata skogsägare odlar skog och natur på ett ansvarsfullt sätt har vi i dag mer gammal skog än för 100 år sedan. Av den årliga tillväxten avverkas cirka 75 procent. Vi får därför mer och mer skog. Vår skog kan förutom virke och massa ge mycket stora bidrag i form av bioenergi och är en avgörande pusselbit i ett fossilfritt samhälle.

    När skogen och de privata skogsägarnas kunnande egentligen är en resurs i det hållbara samhället, sänder staten nu motsatta budskap.
    En skog som lämnas orörd av människor finns inte och kommer så småningom hamna i ett läge där tillväxt och självgallring på lång sikt i genomsnitt balanserar varandra så att virkesförrådet inte ökar utan bara själv svänger lite upp och ner över tiden.
    Levande träd växer, ökar i volym, men samtidigt dör det träd hela tiden och den totala volymen av träd som dör motsvarar då den tillväxt som varit på alla träd tillsammans.

    Förklaringen till att vi idag kan ta ut så mycket mer av tillväxten än tidigare är ju att det försvinner ingenting av virke genom bränder idag jämfört med tidigare, (jämför i andra länder). Om vi hade haft fler storskaliga skogsbränder av den typ man har i ex Nordamerika så hade en stor del av den årliga tillväxten bokstavligt gått upp i rök och inte kunnat säljas som panelbräder eller massaved.

    Gilla

    • sanningen är som poesi för mig….men de flesta gillar inte poesi, det är för mesar, varför lyssna till opålitliga sanningssökare när man kan leva sitt liv i en stor härlig lögn, med pålitliga lögnare och bullshittare som berättar sagor hela dagarna, och med lite alkohol så känns ju livet riktigt uthärdligt vissa stunder….det är mer gammal skog i dag än för hundra år sen, och den avgörande pusselbiten i det fossilfria samhället är att elda upp skogen, vad säger man när lögnerna har blivit sanningar och sanningar har blivit lögner…någon..sa att det var på det här viset, …att denna någon måste säga så för att kunna fortsätta vara anställd, borde väl betyda att man ska ställa frågor, som jag gör tex till lars lundqvist…. men jag ser aldrig att frågor ställs, bara ett enda långt rapande av vad nån auktoritet i skogssverige har sagt…allt här ovan som konsulten skriver är ju ett upprepande av vad lars lundqvist svarat på mina frågor, tidigare…jag brukar mana till att tänka själv och det gäller nog denna konsult mer än andra…”When you accept everything you’re told without question, you open the door to being manipulated.” är väl en bra sammanfattning…

      Gilla

      • Det är nog som så, Ulf, att du inte gillar sanningen. I vart fall inte sådana objektiva sanningar som rubbar din världsbild. Ty den beska sanningen är att dagens trakthyggesbruk har många stora fördelar för såväl markägare som skogsindustri.

        Gilla

      • Ja, visst är sanningen den att dagens trakthyggesbruk har MÅNGA och STORA fördelar för såväl markägare och skogsindustri. Det är därför trakthyggena dominerar totalt och det är därför de försvarar metoden in absurdum. Den bistra sanningen har alla tusentals rödlistade skogsarter bistert konstaterat (och det för länge sen)

        Gilla

      • Skogen är ju en ekonomisk verksamhet. Då det inte är någon som betalar några vettiga pengar för att gynna rödlistade arter och då blir det heller inte mycket till naturvård inom skogsbruket. De som vill se mer naturvård, kan ju med fördel köpa sig egen skog på den öppna marknaden och ”skydda” den fastigheten från skogsbruk. Det borde väl inte vara så svårt, eller? Bara att ta efter SNF:arna på Stubbhult, vet ja. http://skogsforum.se/viewtopic.php?f=1&t=25439 och http://skogsforum.se/viewtopic.php?f=1&t=25535

        Gilla

    • Det är inte statens agerande som kommer att avgöra svenskt skogsbruks framtid, utan det är skogsindustrins bristande betalningsvilja och hur mycket Sverige satsar på skogens F&U.
      Vi behöver nämligen stora metod- och teknikgenombrott i skogsbruket och vi behöver helt nya inkomster från skogen.

      Men skogsindustrin lobbar stenhårt för att vi skogsägare ska fortsätta att producera allt mer lågkvalitativt virke. Enligt SKA 15 är våra skogar på väg mot att producera 150 miljoner m3sk. Samtidigt tappar svensk skogsindustri marknadsandelar pga bristande satsningar på F&U. Jag har inte sett en enda prognos på där industrin själva beräknar göra av med mer än 90 miljoner m3sk/år.

      Vi är med andra ord på väg mot ett enormt virkesöverskott – dessutom på eldat av industrins import. Det verkar finnas gott om utrymme för att både skydda mer skog, förbättra vardagshänsynen och ändå ha allt erforderligt råvara till skogsindustrin.

      Jovisst – alla ropar biobränsle. Men troligen kommer framtidens fordonsflotta drivas med el. Läs gärna mer på vattenfalls hemsida: https://corporate.vattenfall.se/om-energi/el-och-varmeproduktion/solenergi/solenergi-i-framtiden/.

      Fakta är att biobränsle från skogen är just solenergi, fast i en form som tappar en massa energi i omvandlingen. Ungefär som att jämföra energivärdet i kött och det betydligt högre energivärdet i maten djuren äter. Biodiesel kostar dubbelt så mycket att producera som konventionell diesel, trots att vi skogsägare knappt får betalt för råvaran.

      En gång utvecklades Sverige till en av världens rikaste länder genom smarta uppfinningar, fina utbildningar och massor av innovativa idéer. Vi måste tillbaka dit. Men nu investerar skogsindustrin bara 1 % av sin omsättning på F&U och vi skogsägare är ännu sämre – 60 öre per kubikmeter.

      Jag vill se en kraftigt ökad satsning på svensk skoglig F&U. Och den måste vara tvärvetenskaplig och fånga upp skogens alla möjligheter att skapa jobb och inkomster.

      Gilla

      • Jorden och Sveriges befolkning växer och vi måste dra ned på fossilt och icke uthålligt. Detta gör det troligt att svensk skogsproduktion blir viktig. Men mer förutsebar är icke framtiden. Industrin vill ha lättillgänglig och lämplig råvara. Mer växande skog ger detta. Naturvårdsrestriktioner minskar uttaget i svensk skog för industrin även om marknaden begränsar uttaget och uttaget blir mindre än vad som är uthålligt möjligt. Naturvården vill inte heller ha vilken skog som helst. Det går inte att påstå att restriktionerna för naturvård inte minskar uttaget bara för att en del avverkningsbar skog inte avverkas.
        Visst skall Sverige ha F&U, men den gagnar våra konkurrenter i nästan samma grad som oss, eller kanske mer eftersom de har kortare omloppstider. Enorm samhällsfinansierad F&U i hopp om att styrka skogsindustrins konkurrenskraft är tveksamt.

        Gilla

      • Tja, sol och vind är opålitliga energikällor, så länge inte den ”producerade*” elen kan lagras tills den behövs. Tyvärr lämnar dagens batteriteknik – och kostnader – mycket övrigt att önska. Där är ju energiveden betydligt mer pålitlig som ”batteri”.

        * Energi kan inte nyproduceras och inte förstöras, utan bara omvandlas från en form till en annan form.

        Sedan undrar jag nyfiket vilka nya produkter som Leif efterfrågar?

        Gilla

  12. nyligen gjordes en internationell undersökning om hur oroade människor var för miljön och sverige utmärkte sig som vanligt genom att inte oroa sig alls, mest oroad över miljöfrågor är man i brasilien (76%). sverige är minst oroade över detta i den internationella jämförelsen (26%)…vad beror detta på, jag har svaret, auktoritetstro stavas det… vi är så mesiga och naiva att det inte är sant, en fantastisk miljö för alla bulshittare att vistas i…såg nyss något som skrämde mig men som de flesta inte har en aning om…det är jägarna i riksdagen som jobbar stenhårt för att få bort jakt och viltvård från riksdagen och från myndigheterna , skogsstyrelsen, naturvårdsverk och jordbruksverk och lämna det i händerna på jägarna själva att bestämma över, otroligt, var ska det sluta för vår natur http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H4023171 när man ändå är igång så vill man skita i eu lagarna också http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/okat-nationellt-inflytande-over-eus_H412552 ja vad säger man när auktoriteterna blir de starkaste särintressena i olika grenar av ett samhälle…kan det bli farligare…nästan hälften av riksdagsmännen är jägare, och resten verkar inte ha ryggrad att stoppa vanvettig exploatering från industrin….man får hoppas på lite eftertanke..

    Gilla

    • Hur kan miljöminister Skog vara nöjd med nuvarande oordning i artskyddsfrågan? Kravet på avverkningsanmälningar måste bort, ju förr dess bättre. Det är ju faktiskt skogsägarens

      Gilla

  13. ”underskatta inte den skötta skogens betydelse”…..skriver herman, jo gör det, vad är ”skött” skog för något…..tänk ett tag på det….här kan man snacka om lützen dimma …herman tänker på bolagsskogar som exploateras sönder och samman och kallar dessa för skötta, men finns det verkligen trygghet i att bedriva kalhyggesbruk, ingen vet hur det slutar och vi är ju värst i hela världen på att exploatera skogarna… så det är vi som leker frankenstein med oss själva http://www.aktuellhallbarhet.se/jamforelse-svensk-naturhansyn-nast-samst/ här står att finland är sämre när det gäller att lämna hänsyn, men då glömmer man att finland helt skyddat 3 miljoner hektar av skogarna …jämför sverige som inte ens nått målet (400 tusen hektar) man lovade till 2010 i riksdagsbeslutet om ”levande skogar” finland har ju dessutom mindre areal skog än sverige… så ynkliga är vi i att hantera våra skogar.. att herman känner sig ”trygg” med detta är obegripligt, han som sitter på posten som bestämmer över liv eller död för våra skogar och som ska vägas lika mellan miljö och brukande….vi har ju egentligen inte skogar utan rätt ord är plantager….bara 700-800 tusen hektar skyddsvärd skog finns kvar, 100tusen av den har avverkats de senaste 15 åren (sen man tog beslutet om ”levande skogar) kan galenskapen beskrivas bättre….och hur trygga känner ni er ni som läser detta…herman är trygg i alla fall…..jag sköter också skogar, där avverkar jag några granplanterade åkrar, gör om dom till magra hagar och ängar, (utnyttjar att man skrapade av matjorden 1956 på bästa sätt), i ett före detta gruvområde sköter jag de täta självsådda kvistrena granarna som är runt 70-80 år och ofta bara 10 cm i brösthöjd , genom att gallra ut 20%, resten får växa ett tag till, de är guld värda för listtillverkning 6 tusen kubiken, brukar det bli i belöning, mer om jag gör något av dom själv….man brukar från baggbölarna höra att det är vansinnigt att sköta sina skogar på ett sånt vis där skogen hela tiden finns kvar, varför ska man tro det, vad är deras agenda…ja tänk att få lägga ut sin fabrik på andra människors egendom och sen bara suga ut det ”götteste” och låta skogsägaren stå kvar med ett skräpigt tragiskt hygge, för att sen låta småarvingarna fortsätta slaveriet, medan man själv flyger upp till sin datcha för att jaga och bada spa omgiven av 300 årig skog eller koppla av i sin sommarstuga på nån skyddad skärgårdsö….är inte svensk skogsindustri fantastisk i sitt hyckleri….

    Gilla

    • Ulf! Som vanligt så ”råkade” du glömma att ta med skogsimpedimenten på ca 5,8 miljoner ha. De är ju faktiskt skyddade enligt lag.

      Gilla

      • Håller helt med NIKLAS.

        Ulf han bara svammlar, han är opålitlig och inget att bry sig om…..

        Gilla

  14. hur många nyanser av grått finns i frågeställningen kalhyggesbruk eller kontinuitetsbruk, i många länder får du inte helt avverka ens en hektar utan att det likställs med skövling, det spelar ingen roll om du dagen efter planterar nya träd och då räknas det helt riktigt som ett plantage, och det finns ju en tanke bakom det , den tanken är att du tar bort livsbetingelserna för många djur och växter när du blottlägger en skog på det viset….det är ganska svart eller vitt i de skogslagar som stoppar kalhyggesbruk, försök inte lägga ut dimridåer….ungefär som att säga att debatten om dödsstraff skulle vara svartvit, hur många nyanser grått finns mellan avrättad och fängelsebunden….naturen och livsrummet för växter och djur är ingen fabrik styrd av människor, djuren går inte hem till sig efter arbetsdagens slut, dom bor i det skogsindustrin tror är deras alldeles egna lilla fabrik….så fel dom tänker, och så hjärntvättade vi hjälplösa medborgare blivit, som tror detta brukande är oundvikligt….nu sätter vi stopp för detta vansinne en gång för alla….hur ska vi bruka skogar så dom alltid finns kvar för oss alla som faktiskt är rättmätiga ägare till skogarna, vi är väl medborgare i detta land, när blev vi tillfrågade om man fick göra plantager av vår natur…

    Gilla

    • Som vanligt glömmer Ulf bort att det inte är VI som äger skogsfastigheterna. Det finns en rättmätig ägare till varje fastighet. Även Ulf som äger en bit av Sverige har inte talan för de övriga skogsägarna. Var och en gör som den vill med sin fastighet inom de lagar och regler som finns. Det borgar för en mångfald av skötselmetoder och naturansvar.

      Gilla

      • men frågan kvarstår, varför kalhyggesbruk på 90%, det är inte mångfald, det är enfald, och om man rensar bort konkurrenterna till kalhyggesbruket blir det ju ännu färre i mångfalden av skogsbrukande …. som denna förespråkare för ett annat brukningsätt… han får inte ens ha sin forskning kvar på slu..http://academicrightswatch.se/?tag=kontinuitetsbruk ..hur tycker du erik att vi tänkande människor ska förhålla oss till dina bedyranden om att 300 tusen skogsägare som tillsammans äger 5-10% av sveriges skogar ska kunna vara en garant för mångfald…

        Gilla

      • Som vanligt skriver Ulf först och källgranskar sen …. i bästa fall!
        329 541 privata skogsägare fanns det i Sverige 2012
        50 % privata
        25 % ab
        14 % statsägda ab
        6 % övriga privata ägare
        3 % staten
        2 % övriga allmänna ägare
        Källa: Fastighetsregistret Lantmäteriet

        Bra att veta, så ni inte tror på Ulf:s siffror ……

        Gilla

      • läsförståelse är tydligen svårt erik….”300 tusen skogsägare som tillsammans äger 5-10% av sveriges skogar” skrev jag..det var inget om ägarkategorier, utan hur mycket av sveriges skogar dom ägde, det blir svårt att skapa nån mångfald för dom 160 tusen som äger 1-20 hektar, det går bättre för de som äger 80-90% av sveriges skogar dessa 17 tusen människor är de som styr naturen inte de 315 tusen som äger tofsen som är kvar… alltså för att du ska förstå varför alla dessa småskuttar inte påverkar ett dugg….de skogsägare som äger mer än 200 hektar är bara 5% och de som äger mer än tusen hektar är bara 700 människor eller bolag alltså ett par promille av skogsägarna….och vad tror du de som äger det mesta av skogen gör med den…och vad är det för människor (intressant fråga) om det inte är bolag med sen långt tillbaka stulna och på andra fulheter tillskansad skog, så är det arvskogar oftast tillhör dagens ägare fördärvar generationen….du vet farfar förvärvar, far förvaltar och sonen fördärvar, den sista generationen har om dom är i 60 års åldern sett fastigheten gå som en raket i värde från 500 kr hektar på 50 talet till 30tusen idag, vem skulle inte få hybris av det…..om man tror att det är en själv som skapat förmögenheten…och det är det givetvis inte, en hund hade ju fått samma värdestegring, om den fått ärva…nej några snillen finns inte i de stora fastighetsägarnas led..ett ganska mediokert gäng egentligen, och antagligen förklaringen till att vi ruinerat vår natur….skogsbolagen skrattar väl hela vägen till banken…

        Gilla

      • Har väldigt svårt att tro det är skillnad på mångfaldstänkandet om man är liten eller stor skogsägare. Det är ju intresset som är det viktiga, inte storleken på en fastighet! Medelfastigheten i Sverige är 43 ha. Ett ganska stort innehav i Södra Sverige men ett litet i Norra Norrland.
        Du själv Ulf, äger väl en liten fastighet, tycker du inte som småskuttare att du bidrar till någon mångfald … 😉

        Gilla

      • erik, jag är en av dom som köper skogsfastigheter för pengar jag jobbar ihop, och det till dagens mycket höga priser…den största jag har är på 30 hektar och den får jag kanske amortera resten av mitt liv…så den måste betala sig själv, och det ser ut som det går bra, utan skövling, jag tar bara ner träd som gör den vackrare och folk betalar för att vistas där i ett par trevliga stugor…men…det är ju en liten, liten oas i en stor, stor öken av tråkskogar som ägs av bergvik och sköts av stora enso…visst jag vaknar varje morgon och känner mig lycklig för att jag räddat den gamla bondskogen som fått vara helt ifred sen 1950 talet, och jag har massor av träd som ska bort för att återta ängar och hagar, varg går regelbundet utanför mina fårstängsel utan problem, lodjursspår ser jag varje vinter, uttrar såg jag i bäcken för ett tag sen, så nu lever väl öringen farligt, björn har haft en älgmiddag i min skog för två somrar sen, det är bara tiden som är för knapp för allt jag skulle kunna förbättra och som skulle kunna ge mer inkomster på denna fastighet , men jag väljer ju själv hur jag prioriterar…jag försöker kalla saker vid sitt rätta namn, och småskuttar är vi ju om vi har mindre än 50 hektar som de allra flesta skogsägarna….en oas är ett museum, och det är inget som hjälper skogsarter som håller på att försvinna, ett skogsbruk som hela tiden behåller en intakt skog med träd i alla åldrar från plantor till multnande stockar är det vi måste sträva efter…om några år ska jag låta slu få använda mig och mina fastigheter i undervisning för en ny generation jägmästare, vi får hoppas att dom vill det, men först måste jag hinna dra igång lite mer kul grejer…ni vet väl att vi inte slutar leka för att vi blir gamla, nej vi blir gamla för att vi slutar leka….

        Gilla

      • Ulf! Jag försöker också ta bort alla fula träd när jag röjer i skogen, allt för att skogen ska bli vackrare. Å nog är en välröjd ungskog betydligt vackrare än en oröjd djungel!

        Gilla

      • Jag röjer , gallra , sköter min skog som ett barn. Den och alla djuren mår jättebra i den sen avverkar jag och markbereder så att ny skog växer upp det mesta med fröställningar. men ibland behöver jag plantera eller så.
        Visst jag odlar min skog som en fin skogsodling , vilket jag får mycket beröm av fdrån alla närboenden.
        Många tycker jag ska köpa grannens skogsskifte som är som en ogenomtränglig djungel som inte går att gå i.
        Alla tycker att min skog är så mycket mer välskött, vackrare och trevligare.
        Men så har jag lagt ner mycket tid på att odla och sköta min skog bra.

        Gilla

    • Du säger att du i framtiden helst ser att SLU skall förlägga fältstudier i din skog för att söka utbilda en framtida grupp jägmästare. Som helst skall vara med och skapa en förändrad framtida skogsbruksmodell. Blir du inte rädd då samtidigt, när du har visat på hur SLU har duperats för att försöka mörklägga de negativa effekterna av kalhyggesbruket o då säkert också missgynna studier för att påvisa det motsatta med naturbruksmodellen o liknande brukningsmetoder.
      Samtidigt har ju en förändrad syn på vad som är sågvirkeskvalitet skapats på våra sågverk. Dagens sågverk kan ju inte knappt ta emot ett ”fullvuxet träd” längre. Mycket kanske också beroende på att det inte finns så många fullvuxna träd som avverkas heller. Dagens melodi är ju lite av: -Plantera förädlade snabbväxande trädplantor i monokulturplantager, som skall röjas o gallras för optimerad tillväxt/träd på kortast möjliga tid innan en tidigarelagd slutavverkning sker för maximerad vinst i förhållande till tid.
      Hur tror du att det skulle kunna gå att förändra dagens brukningsmodell mot något som inte kan påvisa samma ekonomiska utvecklings potential. I en framtid med ökat krav på tillväxt, för att täcka även kommande behov av råvara som inte fått fullt genomslag ännu ?

      Gilla

      • att anpassa marknadsekonomin till den snabba utvecklingen i världen är väl den största frågan i vår tid, en marknadsekonomi är ett ju ett socialt system baserat på arbetsfördelning i vilket priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom utbud och efterfrågan….det skogsindustrin inte förstått av den nya tiden är att det inte fungerar att öka råvaruproduktion i en skör natur som lever efter helt andra regler än kvartalsekonomi…alternativen till kalhyggesbruket lyser med sin frånvaro, istället försöker denna stumma industri att få naturen att anpassa sig, vilket givetvis är idiotiskt….att odla och konkurrera på världsmarknaden med en tillväxt runt 5 kubik år, och konkurrenten har en tillväxt på 100 kubik, är ju på något sätt sorgligt, likt teko, varv och gruvor så kör vi allt i botten för att vi vägrar inse sanningen, att världen har förändrats…visst ska vi ha skogsbruk och visst kan vi tjäna pengar på skogsbruk, men på ett annat vis, vi måste inse när spelet är förlorat innan konkursen ruinerar oss och vår natur…alla kloka vittnar nu om att turism och tjänstesektorn är framtiden, det som behövs är samverkan….jag var en stönig gubbe för 20 år sen, alla dessa köpcentra som växte upp tyckte jag var galet, varför skulle folk åka två mil till en stor jäkla parkering omgiven av butiker, när dom hade allt detta i stan, tänkte jag, och hur skulle folk räcka till för alla köpcentra som poppade upp likt svampar, men se hur fel jag hade…grejen är också att ju fler butiker ju fler människor, ett köpcentra som inte har allt dör snabbt…likadant är det med turismen, om du inte har ett stort utbud av tjänster så kommer det inte igång, konkurrens är förträffligt för alla, det får kreativitet och samarbetsförmåga att blomstra…..i svensk skogsindustri finns inget av detta, bara en bunt baggbölade stackare, och en brutal maktkoncentration till en ideefattig koloss på lerfötter…. skogsindustrin måste tänka om, det kan ta tid att starta upp ett nytt användande av de växande träfibrerna, men när man väl förstått tjusningen som ett ton träfibrer (inkapslade i bark sen hundra år tillbaka) har på en människa som betraktar den, så kommer vi att kunna göra pengar på det…..gammalt träd kan vi kalla denna nya kreativa innovation…

        Gilla

      • Men om man då i en del av de svenska skogsägarbeståndet, skapar dessa förändrade skogar med ökad artmångfald som kan attrahera en ökande turistström. Hur skall den enskilde markägaren kunna ta del av inkomsterna, när vi har allemansrätten i Sverige. Snart har de flesta inresta turisterna från övriga Europa, varsin husbil. De stannar vart de vill o kan ta del av naturen på egen hand. Om man då från artdatabanken har fått info. om att den sällsynta o sägenomspunna Fjällängsmyr sångpiparfågeln har setts i utkanten av Glomträsk. Hur får man till en inkomtsgren som kan vara av betydelse för dessa markägare i Glomträsk ? Tältande svenska ornitologer eller husbilsägande Europeer, kommer bara att bevista svenska köpcentra o bensinstationer på sin resa genom Sverige är jag rädd. Den effekt jag ser som har marker som genomkorsas av en riksväg. Är någon sopsäck varje år med skräp som blir mitt ansvar att ta bort. Inget att sälja till närmsta Värmeverk o inget av värde från den passerande turistströmmen, annat än merarbete. Vi kan ju inte alla markägare, börja bygga övernattningsstugor o försöka ta betalt för att folk ska få gå omkring i en naturskog, som är 150+ gammal.
        Hur har du ytterligare tänkt att de framtida turismintäkterna skall byggas upp för en medelskogsägare i Sverige Ulf ?

        Gilla

      • jag försöker ju få de som är negativa till att förändra något dåligt i sitt skogsbruk till att istället tänka positivt…problemet är inte att du inte avverkar din skog, den står ju kvar och är ett kapital du äger…om du avverkar minskar du bara värdet på fastigheten med det du får, och antagligen lite mer än du får…bara att tänka på det gör dig gladare när du låter skogen stå…att avverka skog de närmaste 30 åren är som att pissa i brallorna för att värma sig, inget behagligt resultat med andra ord…ett gott råd jag fått många gånger är att sluta dela med mig ideer till människor som älskar att döda dom…nu är det ju så att det finns fler än du och några andra gnällspikar som läser den här bloggen, så det rådet kan jag inte bry mig om..jag har tillräckligt med glädje i mitt liv, så jag klarar att hantera negativa människor…jag förstår att människor lever i olika svåra situationer och försöker fokusera på min egen energi, istället för att reta upp mig på kritik…

        Gilla

      • Nu är ju inte jag någon som kommer att låta något bolag avverka skog hos mig igen. Den står bra där den står. Jag försöker ju också utveckla nya delar av mitt markägande för att inte se avverkning som ett inkomstalternativ. Men även om jag gör allt för att söka bygga upp grunden till det jag vurmar för, dödas ju det av andra omgivande motsatta intressen. Men jag har ju sett andra stora effekter av vad ett engagemang för ökad mångfald kan ge i skogen. Men inte hur det skall kunna omvändas till alternativa inkomster. Att jag skall försöka få lite julgranar på gammal åkermark är ett alternativ. Att skapa ett Arboretum som tillägg till vad jag hade hoppats på kunna utveckla som mitt huvudalternativ, är ett annat. Där ett annorlunda tillskott i upplevelse kan ev. öka attraktionen för turism. Men det är ju en bit kvar dit i tid. Så i grunden tror jag inte vi är så olika i HUR vi tänker om vad vi vill skapa av vårt ägande.

        Gilla

  15. Vad glad jag blev när jag förstod att Herman hade reflekterat över om det fanns fog för hans påstående att ”…den skötta skogen… faktiskt också är viktig ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv…”. Men trots att han grunnat hela jul- och nyårs helgen, blev det tämligen tunt med argument.
    Till att börja måste Herman delvis omformulera frågan för att överhuvudtaget ha något att komma med. Han ändrar på frågeställningen från ”om skött skogen är faktiskt viktig ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv” till att ”Är skogen utanför de formellt skyddade områdena viktig för den biologiska mångfalden?”
    Hermans svar är ”Ja, självklart” och exemplifierar med ”Faktum är att det är svårt att hitta någon enda fågelart (möjligen med undantag för den ytterst fåtaliga vitryggiga hackspetten) i Sverige där majoriteten av alla INDIVIDER lever i formellt skyddade områden.” (mina versaler, för jag vill påpeka att begreppet biologisk mångfald aldrig har handlat om antal individer, utan att Rio definitionen bygger på art, gen och ekologiska processer).
    Att som Herman förenkla skogens biologiska mångfald till att finns det arter då är den ”faktiskt viktig”, är ett svart/vit trick i samma anda som Mitt i Naturen tillämpar. Med Hermans betraktelsesätt på mångfald kan den som vill påstå: att för filmens mångfald är Hollywood filmerna ”faktisk viktig” eller att för matens mångfald är Mc Donalds ”faktisk viktig”.
    Herman är nog ändå medveten om att han är ute på tunn is, för han framhåller att biologisk mångfald är mer än skogslevande fåglar och att ”ovanstående exempel ger ändå en fingervisning..”
    Summering: min fråga efter ett argument som stöder tesen att skött skog är ”faktisk viktig” för skogens biologiska mångfald, blev en delvis omformulerad frågeställning, och endast ett (1) argument vilket dessutom bara var en fingervisning, och ”argumentet” handlar om antalet individer.
    Herman, bättre argument avkrävs av dig! (du är ju ändå Skogsstyrelsens generaldirektör)
    ————————————————————————————————————————————
    Hermans förra blogginlägg handlade om den polariserade skogsdebatten och han konstaterar korrekt att ” debatten om skogen skulle må bra av att lyftas från den schablonmässiga svartvita beskrivning som ofta ges idag.”
    Herman är nog en av de få som skulle kunna erövra rollen som moderator och styra upp debatten. Han accepterar både miljö- och produktionsmålet, han har kunskap, han har en åsikt som han gärna framför, han är numera Skogsstyrelsens generaldirektör och har därmed inte direkt koppling till skogsnäringen.
    Men, men, då måste Herman själv komma till insikt att han fortfarande står på den ena av barrikaderna och leverera den ena sidans vinklade åsikter. Om Herman ska bli moderator, skulle han i sitt blogginlägg inte bara nämnt programmet Mitt i Naturen, utan även tagit med något polariserande exempel från Skogsindustriernas eller LRF:s uttalanden.
    Eller varför inte uppröras över någon av Lena Eks övertramp i den artikel han länkade till. T.ex. när Lena:
    • Påstår att det skogsbruk som bedrevs långt in på 1900-talet, dvs. fram till kalhyggesbruket ”försämrade den biologiska mångfalden” (Citat av Lena EK ”Ironiskt nog var det senare en metod som utarmade de svenska skogarna under hela 1800-talet och långt in på 1900-talet, försämrade den biologiska mångfalden och hindrade tillväxt”)
    Vart kan hon ha fått detta ifrån? Har någon överhuvud hört det argumentet förut?

    • Citerar en av Levande skogars indikatorer ”Gammal skog” och vinklar den till att det handlar om ”riktigt gammal skog” (Citat av Lena Ek: Arealandelen riktigt gammal skog (120 år och äldre) har ökat från knappt två procent på 1930-talet till mer än fem procent i dag.”)
    Herman som norrbottning borde väl veta att ”riktigt gammal skog” är den knappast som 120 år.

    • Påstår av de flesta av hennes medlemmars avverkningar utförs på ett bra sätt och med en ambition högre än vad lagen kräver (Citat av Lena Ek: Som företrädare för 50 000 markägare i södra Sverige kan jag konstatera att de allra flesta avverkningar utförs på ett bra sätt, med en ambition långt högre än vad lagstiftningen kräver.”)
    Vilken undersökning stödjer hon sig på då? Och högre ambition!!???

    De enda tillgängliga statistik som finns är Sveriges offentliga statistik; Skogsstyrelsen ”miljöhänsyn vid föryngringsavverkning”, http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Statistik/Amnesomraden/Miljohansyn/Tabeller–figurer/.
    En av de viktigaste variablerna (kanske den viktigaste för biologisk mångfald) är hänsyn till Hänsynskrävande biotoper. Sista resultatperioden visar att de avverkningar enskilda skogsägarna gjorde, inte bidrog till någon negativ påverkan på 55 % av berörda hänsynskrävande biotoper, medans 45 % hade liten eller stor negativ påverkan. Hur kan Lena påstå att när 45 % av antalet berörda Hänsynskrävande biotoper har en negativ påverkan då ”utförs de allra flesta på ett bra sätt”? Herman, när blev ca hälften = ”de allra flesta”?

    Medias arbetssätt är att vinkla och göra frågorna svart/vit. Vilket inte bra, och det blir allvarligt i detta fall, för att Mitt i Naturen är en stor opinionsbildare. Däremot har Mitt i Naturen ingen direkt påverkan på de beslut som fattas om skog och deras svart/vita argumentering får inte utrymme i beslutsrummen. Lena Ek vinklar och gör frågorna svart/vit. Vilket är allvarligare när hon gör det. För Lena är som f.d. riksdagsledamot, EU-parlamentariker och Miljöminister en stor opinionsbildare, och dessutom har hon som Södras ordförande plats i de skogliga beslutsrummen.
    Herman, du har nu tagit Mitt i Naturen i örat. När tar du Lena i örat?

    Gilla

  16. Herman tar upp fåglar i den brukade skogen. Det har nyligen offentliggjorts en artikel som jag tycker är mycket intressant och har stor relevans för detta: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378112716309884
    Det står:
    Forest structures ecologically important for forest bird have increased.
    Forest bird generalists as well as specialists have increased in numbers.
    The increases in beneficial forest structures and forest birds have leveled off.
    Forest birds have more positive trends than expected from climate change alone.
    Forest quality, forest quantity and climate change have all affected forest birds.
    Jag och skogsbruket har mest fokuserat på att skogsfåglarnas status har förbättrats sedan 1998 (vilket accentuerar att det är korkat att Skogsstyrelsen nu tar till storsläggan för att bevara ohotade fåglar som tjäder och lavskrika).
    Förbättringen för skogsfåglarna tycks ha avtagit efter 2005. Detta är vad naturskyddsentusiasterna fokuserat på. Själv tycker jag att det för fåglarnas del räcker med att situationen inte försämras.
    Men förbättringen av faktorer i skogsstrukturen verkar avstannat, Förbättringen har nog varit en konsekvens av den mer naturvårdsinriktade skötseln och denna har ju inte upphört utan tvärtom förstärkts och fått större genomslag. Detta kan ha betydelse för många mindre iögonenfallande arter än fåglar. Det borde finnas anledning för tänkarna hos Skogsstyrelsen att studera detta närmare. Förmodligen finns det saker som kan göras bättre utan (enligt min uppfattning) missvisande budskap om hur dåligt läget är.

    Gilla

  17. Bra Herman, man kan också tillägga:
    ”Överskatta inte den skyddade skogens betydelse för mångfalden”
    Mångfald är ett komplext begrepp och all mångfald gynnas inte av att lämna skogen för fri utveckling. Exempelvis kan eken försvinna från gamla kulturmarker om man inte gallrar tillräckligt. Om detta kan man läsa i den omfattande dokumentationen om Ekprojektet vid Göteborgs Universitet,
    http://bioenv.gu.se/forskning/naturvardsbiologi-och-ekologi/naturvardsbiologi/ekprojektet

    Gillad av 1 person

  18. herman säger ”den svenska skogsbruksmodellen ska fortsätta visa sig framgångsrik”….men hur räknas den framgången….är det antalet jobb, så är det ju en katastrof, 5 miljoner människor är arbetsföra och behöver ett jobb, hur många jobbar då inom den svenska skogsbruksmodellen idag, gävleborg är en av de största länen när det gäller arbete inom skogsnäringen…..6000 är anställda där, så nej det var inte framgången, särskilt om man ser det i ett historiskt ljus… eller är det framgångarna för miljön, nä va …eller är det hur skogarna lockar penningstarka turister, nop bland de sämsta i klassen i europa på naturturism, eller är det själva virkesmängden som är framgången, ja men titta, den ökar ju, visserligen är det ju ett sorgligt landskap av unga träd i ett enormt stort plantage….och det har ju besvärande högt pris, vi utesluter ju naturturisternas mål, och därmed en massa underbara inkomster till landet och inte att glömma, trevliga arbetsplatser, vi utesluter ju också en mångfald av arter som inte trivs i dessa fiberodlingar, så frågan blir, är det värt det…är det ens vettigt att bedriva skogsbruket så här….vad är det egentligen vi ska vara framgångsrika på, vad vi än väljer, så väljer vi oxå bort något….allt annat snack är bara verbala illusionstrick som inte löser några som helst problem…

    Gilla

    • Skogsnäringen påstår ofta att de har 200.000 anställda (googla gärna på det), men enl LRFs senaste utmärkta analys ”Det gröna näringslivet” återstår numera endast 56.912 jobb i hela näringen av de där 200.000 (och de flesta av dessa är inte alls i glesbygd utan i kustnära stöder) . Trots Skogsindustriernas löften om att jobben ska bli fler, blir de allt färre. -2 % ifjol.

      Svensk besöksnäring skapar däremot tre gånger fler jobb (!) eller 165.000 jobb enligt Tillväxtverkets senaste siffror. +5,8 % ifjol.

      Som skogsägare bör man nog fundera på var ens barn och barnbarn kan hitta sysselsättning på skogsgården i framtiden. Förr egen del tror jag att besöksnäringen kommer att växa.

      Ett rimligt antagande är en kombination av ett smartare skogsbruk kombinerat med nya jobb i nya näringar.

      Gilla

      • när nu eu vill ha koll på våra avverkningar och kanske även sätta ett tak på 85 miljoner kubik/år så blir svensk skogsindustri kallsvettiga…man vill ju ta ut 100 miljoner kubik/år i tio år… mårten larsson skogsindustrierna meddelar bedrövat att för varje 10 miljoner kubik som skogsindustrin hindras att ta ut försvinner 20 tusen jobb… hmm..det borde betyda att alla jobb försvinner om man sänker uttaget till 60 miljoner kubik/år…vem som ska ta hand om dessa 60 miljoner kubik vet inte jag, och hur skulle dom kunna avverkas…är skogsindustrin inte fantastiska med sina hysteriska siffror som haglar över oss, och hur är trovärdigheten hos det här, folket som fått frihet under ansvar….ska vi överhuvud bry oss vad skogsindustrin säger, är det inte dags att ta fram lite hårdare nypor nu….innan allt är borta..om de 5000 största skogsägarna lät hälften av sina skogar slippa bli kalhyggen skulle 40% av sveriges skogar kunna bli flerskiktade fungerande skogar där ett försiktigare skogsbruk kunde bedrivas och alla stridsyxor kunde grävas ner, turisterna och allmänheten skulle få tillbaka sin natur, skogsägarna själva få alternativa inkomster, bli respekterade, omtyckta och stolta över sina marker, och antagligen må mycket bättre när dom slapp att bli kallade skövlare …det låter väl som ett bra alternativ till dagens situation….

        Gilla

  19. Ur artbevarandesynpunkt ÄR ”den svenska modellen”, som den tillämpats de sista kvartseklet en stor framgång. Situationen för rödlistade skogsarter som helhet inte försämrats de sista femton åren, och det finns många indikationer på att den förbättras. Det är svårt för mig att inse att begränsningarna för skogsbruket radikalt måste skärpas och att det inte räcker med förbättring ”i måttligt omfattande detaljer” inom områden där det inte verkar märkbart försämrats sedan sekelskiftet.

    Två procent formellt skyddade skogar på produktiv skogsmark är irriterande lite. Det kostar pengar för skattebetalarna på kort och lång sikt. Den låga arealen markerar att skattebetalarna prioriterar naturvård så lågt att de inte vill avsätta mer. Det visar också en ganska låg reell prioritering hos länsstyrelserna. Det minskar trovärdigheten hos markägarna att naturvården VERKLIGEN är så viktig så att de skall medverka i den utsträckning som många inklusive Skogsstyrelsen verkar anse behövs, Det formella skyddet är inte enbart eller kanske inte ens huvudsakligen för att det gagnar den biologiska mångfalden, det finns andra vägande skäl också. Det formella skyddet markerar att samhället bestämmer siktande på andra faktorer än skogsproduktion och mycket långsiktigt, men formellt skydd innefattar ändå skötsel och ibland också avverkning, så att kalla den skyddade skogen obrukad verkar fel. Samhället är ofta inte så bra på förvaltning och långsiktigt och pålitlighet som man vill få ”oss” att tro, men mer än två procent borde vara motiverat för att få en bra kompletterande mix av olika grader av samhällsstyrning.

    Gilla

  20. Det som är besvärande för oss skogsägare är inte att mer skog ska skyddas, utan att finansieringen för detta saknas. Vi skogsägare kommer ofta i kläm mellan politiska beslut och för små budgetmedel.
    Dagarna före jul fastställde riksdagen utgiftsområde 20 (2016/17:MJU1), där riksdagen åter slår fast att 20 % av den mest skyddsvärda naturen – dit väl skogen hör – ska skyddas. Problemet är att man inte avsätter pengarna till oss skogsägare – vilket även försätter Herman Sundqvists skogsstyrelse, i en svår sits.

    Så här beslöt riksdagen den 17e december 2016 – vilket för övrigt är identiskt med vad Lena Ek och Alliansen drev igenom 2014;

    ”Regeringen har fastställt ett etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden som bl.a. innebär att minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden samt 10 procent av Sveriges marina områden senast 2020 ska bidra till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Detta ska ske genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster. Bevarandet ska ske med ekologiskt representativa och väl förbundna system där reservat, andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder eller miljöanpassat brukande ingår. Systemen ska vara väl integrerade i omgivande landskap och förvaltas på ett effektivt och inkluderande sätt. Skyddet av områden ska till 2020 utökas med minst 1 142 000 hektar räknat från 2012”.

    Gillad av 1 person

    • Att komma upp till 20% ”skyddat” beror på hur ”man” räknar. Jag är säker på att skogsbruket kan presentera en rimlig beräkning, som når 20% av skogsmarken och det ligger i Regeringens och Riksdagens intresse för internationell respekt att nå detta eller nå det med endast några års eftersläpning och en kvarstående ambition att så småningom ersätta vissa delar med kvalitativt bättre. Om Skogsstyrelsen ställer upp på att väsentligen lyssna på Skogsnärings och Skogsbrukets representanter mer än på representanterna för den ideella naturvården, samt tillämpar mer eller mindre uttryckliga ofrivilliga avverkningsförbud restriktivt och med förnuft så går det nog. Om Skogsstyrelsen inte hanterar det förnuftigt och räknar de 20%en snålt och dessutom räknar snålt på ersättningar, så minskar nog viljan till frivilliga åtgärder, vilket riskerar att bidra till att 20% inte nås. Erkännande av ideell naturvård eller ett gäng systematiska kritiker kommer aldrig att nås, så det är inget att sträva efter.

      Gilla

      • tillhör denna professor den ideela naturvården eller ett gäng systematiska kritiker, dag….han är en av tusentals forskare i världen utanför ankdammen sverige som alla har det gemensamt att man dömer ut den svenska modellen, och ibland med hårdare ord än avskräckande exempel..vilken professor ska få tolka naturen och vara dess talesman, en som har avlönats av den svenska staten och dess skogsföretag eller en som har fått pengar från annat håll, citatet här är väl en av hundratals jag läst de senaste 3 åren från utlänska forskare och även en del politiker ”Den kandensiske professorn Christian Messier, som forskar på hållbart skogsbruk, kallade vid ett seminarium i Uppsala nyligen den svenska intensiva satsningen på skogsproduktion för ”ett avskräckande exempel”.”…. de svenska skogsbolag som härjar i lettland och lyckats dupera landet att på en del mark bedriva skogsbruk som man gör i sverige, besöktes av det engelsspråkiga al-jazeera journalist team för ett par år sen reportaget beskrev det skogsbruket som ren skövling….och så här går det på i tusentals artiklar och reportage, från människor som egentligen inte har någon agenda annat än att dom häpnat över hur vi behandlar våra skogar och vårt landskap, men om det nu är så bra och en sån succe med ”vi har aldrig så mycket skog” ”kolslukande ungskogar” ”hänsyn” hit och ”hänsyn” dit….vaaaarför hör jag aldrig någon hyllning utifrån, från kanadas forskare, tysklands, nordamerikas, ryssland, eu politikerna…inte minsta lilla hyllning, märkligt och väldigt elakt måste jag säga…varför mobbar dom oss och bara skriver skit om svenskt skogsbruk….kanske en gigantisk konspiration….ja, så måste det vara, vi bestämmer så då, herman ..

        Gilla

  21. Tyvärr ser man aldrig att natursärintressena ger det vardagliga skogsbruket något beröm. Där är det svart/vitt så det förslår! Tycker faktiskt att miljörörelsen borde förstå att utan de 330 000 privata skogsägarnas intresse för naturvård så hade det sett åtskilligt sämre ut i den svenska skogen ……

    Gillad av 1 person

  22. Mycket bra Herman! Insiktsfullt som vanligt och viktigt inlägg för att få fler att förstå betydelsen av vardagshänsynen i skogsbruket. Alla goda miljöbeslut som tas varje dag av skogsägare, maskinförare och fältpersonal! //Mats Blomberg

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s